Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AFVÄRKA a3v~ær2ka, v. -er, -te, -t, -t. vbalsbst. -ANDE.
(föga br.) affalla till följd af värk; värka bort. Nageln a(fvä)rker stundom genom fulslag. Dalin (1850). — jfr VÄRKA AF.

 

Spalt A 781 band 1, 1898

Webbansvarig