Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AKACIA aka4sia l. aka3sia2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Landberg I öknar 300 (1882), Sundén 1: 394 (1886), Hoppe (1892), Lundell (1893) m. fl.) l. -er (Hedenborg (1843), Dalin (1850), Kindblad (1867), NF 1: 69 (1875), Löwegren hos Lindgren Trädg. 7: 35 (1883); jfr Linder Regl. 94—5 (1886)).
1) namn på vissa till olika släkten hörande träd o. buskar. Deleen (1806, under acacia). Acacian grönskar stilla / Bland gårdens förväxta snår. Snoilsky 1: 14 (1869). — särsk.
a) växten Acacia Neck. Hedenborg Resa 267 (1843). Inom frimureriet är acacian en sinnebild af oskulden, hvilken .. på grekiska heter akakia. Ekbohrn Främm. ord (1868, 1878); jfr Handb. f. frimur. 1: 27 (1895). NF 1: 69 (1875). Taggiga akasior. Hedberg Loti, Ökn. 157 (1895). jfr Fries Ordb. (c. 1870).
b) oeg. om växten Robinia Lin., i sht arten R. Pseudacacia Lin. Den vanliga eller oäkta Acacia. Conv.-lex. (1821) [jfr t. falsche akazie, fr. faux acacia]. R(obinia) Pseudacacia .., ofta kallad ”akacia”, .. odlas allmänt såsom parkträd i södra och mellersta Europa samt (kan) äfven .. trifvas i Sverige ända upp vid Stockholm. Sandahl i NF 13: 1255 (1889). jfr: Robinia, oäkta akasia .. R. Pseudacacia, .. vanlig oäkta akasia. Lindgren Trädg. 5: 88 (1874). — jfr KUL-AKACIA.
2) [jfr fr. o. eng. acacia] (numera knappast br.) preparat af vissa akaciearters (frukt-)saft. Steinmejer Palmberg 3 (1733). jfr B. Olavi 70 b (1578).
-TRÄD~2. Nicander Minnen 1: 138 (1831). Lummiga akasieträd. H. Hildebrand i PT 1892, nr 79, s. 3. jfr Fries Ordb. (c. 1870).
Spalt A 824 band 1, 1898