Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AKLEJA akläj3a2, stundom ak3~läj2a (akle´ja Weste), r. l. f.; best. -an; pl. -or.
växten Aquilegia vulgaris Lin., äfv. kallad ”tyska klockor”, i ä. nysv. dessutom ”blå klockor”. Var. rer. 57 (1538). Linné Västg. 32 (1747). Aklejans ljusblå saft. J. G. Oxenstierna 2: 123 (1796). Ackeleja .. en .. prydnadsväxt af Ranunkulaceernas familj, utmärkt genom sina fem klolikt böjda sporrar .. Af ackelejans blommor beredes blå färg. Fries Ordb. (c. 1870). Akleja .. För sina vackra blad och sina lika prydliga som egendomliga blommor har denna växt sedan lång tid varit odlad. Den förekommer derför allmänt förvildad i gamla parker och trädgårdar .. Dess hemland är mellersta och södra Europas bergstrakter. S. Almquist i NF 1: 930 (1876).
-PLANTA~20.
Spalt A 834 band 1, 1898