| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
AKTUALITET ak1tɯal1ite4t, r. (l. f.); best. -en; pl. -er.
1) filos. tillståndet l. egenskapen att vara aktuell l. verklig; verklighet. Trana Psyk. 2: 50 (1847). Fortgående till vidare förverkligande eller verklighet, d. v. s. från potentialitet till actualitet. Boström Statsl. 5 (1859). Ribbing Anthrop. 15 (1879). — jfr AKTUELL b.
2) egenskapen att för tillfället vara af (verklig) betydelse l. vikt l. intresse. NF 19: 131 (1895). Det lästa får mer lif och aktualitet genom anblicken af dessa lyckade afbildningar. Wirsén i VL 1896, nr 253, s. 2. — konkretare. Den frågan är nu ej längre en aktualitet. — jfr AKTUELL c.
3) (†) faktiskt förhållande; eventualitet. Sådane rådslagh och actualiteter, uthur hwilke .. hinder .. oppwäxa kunne. RARP V. 1: 156 (1652).
Spalt A 885 band 1, 1898