| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ALLDENSTUND al1dänstun4d l. -den-, äfv. 302 l. 400 (aldenstu´nd Weste), konj.
(i ä. tid ofta skrifvet i tre ord, t. ex. G. I:s reg. 1: 232 (1524), Mat. 25: 45 (NT 1526), RARP 1: 193 (1632))
1) (†) i temporalsatser.
a) [jfr fsv. þe stund, under den tid, så länge som] så länge som. G. I:s reg. 4: 214 (1527). Skall oc (hvart o. ett af de tre nordiska konungarikena) .. vppeholle siit krigxfolk tiil siöss, mett (dvs. med) sold, kost, spisning (osv.) .., all then stund fegden warar. Därs. 9: 21 (1534); jfr Tegel G. I:s hist. 2: 16 (1622).
b) i förb. med konj. när, möjl. med konditional bibetydelse: när; så vidt som. Doch skadha alle thenne (dvs. dessa) förbenemde (vanor) en menniskia icke synnerliga mykit, all then stund när han elliest ther widh tilförenne waan är. B. Olavi A 3 a (1578).
2) i kausalsatser: enär, eftersom, emedan, då (ju).
a) (hufvudsakligen i skriftspr.) utan följ. konjunktion. Wij wette och icke, huad wij i then motten tilhielpe .. kwnne, all then stund wij haffue inthet metstondt (dvs. bistånd, hjälp), huarken aff eder eller andre. G. I:s reg. 12: 187 (1539). Schroderus Hoflefv. 199 (1629). Aldenstund Ächtenskapz Saker äre af then beskaffenheet, at the deels under werldzlig, deels andelig Rätt lyda; Förthenskull .. wele Wij thesse Ärender, på fölinade sätt åtskilia. Kyrkol. 15: 1 (1686). J. Wallenberg 205 (1771). Och alldenstund hans tänkesätt / Till krig var något svårt att länka, .. / Så tog han afsked, rätt och slätt. Leopold 2: 365 (1801, 1815). Ebr. 1: 3 (NT 1883). — ofta användt i s. k. kurial- l. kanslistil; stundom äfv. skämt. för att härma l. karrikera denna. Althenstund igenom .. (denna öfverenskommelse det) skal hända, at thet ena Stifftet alt för mycket besvärar thet andra ..; Ty har Kongl. May:t i Nåder velat villfara Präste-Ståndets underdånige ansökning. Resolut. 6 Juni 1739, mom. 2. Althenstund ej finnes / I hela thenna Stad mer än en enda Man, / Som lås och spik och söm och hästskor smida kan; / .. Thy pröfvas i slikt fall (osv.). Kellgren 3: 123 (c. 1790; parodierad ämbetsstil). C. F. Dahlgren S. arb. 3: 87 (c. 1840). — jfr: Emot Aldenstund plär man gärna sätta Fördenskull. Dalin Arg. 2: 199 (1734, 1754). Därs. 2: 196. Mången bondadvokat tror sig dräpande i sak blott genom användande af orden alldenstund och förty. De Geer Skr. 1: 205 (1853). Därs. 1: 196, 201. Det var med alldenstund, i thy / Och mer af samma sort / Ett kungligt bref. Snoilsky 3: 38 (1883).
b) (numera knappast br.) i förb. med konj. att. J. Persson i HSH 3: 95 (c. 1563). Allthenstund at han (dvs. lagmannen) är af laghen myndigh giord Då hafver han ock anseende nogh til at hålla Krijgzbefählet .. i hudhen. Gustaf II Adolf 8 (c. 1620). Nordberg 1: 3 (1740). Bremer Sysk. 2: 194 (1848).
Spalt A 984 band 1, 1898