Publicerad 1898 Lämna synpunkter ALTITUD al1titɯ4d, sällan -ty4d (jfr Dalin (1850)), r. (l. f.); best. -en; pl. -er. Etymologi [jfr fr. altitude, af lat. altitudo, af altus, hög] astr. o. sjöt. (en himlakropps) höjd öfver horisonten. Chierlin 33 (1777). Naut. ordb. (1840). Nissen i NF (1875). Spalt A 1166 band 1, 1898 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se