Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AMATÖR am1atö4r l. -œ4r (amatö´r Weste), m.||ig.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. -er.
Etymologi
[af fr. amateur, af lat. amator, nomen agentis af amare, älska]
1) (numera föga br.) i allm.: person, som med förkärlek omfattar en viss konst o. d. utan att syssla med dess praktiska utöfning; älskare (af ngt); jfr KONSTÄLSKARE, MUSIKVÄN. Et sällskap litterat folk, rika Amateurer af vackra konster. SP 1780, s. 178. Man kallar också dem Amatörer, som utan kunskap gerna höra musik, och bivista musikaliska öfningar. Envallsson Mus.-lex. 11 (1802).
2) person, som (för nöjes skull) utöfvar l. sysslar med konst l. idrott o. d. utan att hafva den till yrke; stundom med bibegrepp af bristande skicklighet; jfr DILETTANT. Amatör på fiol, i pianospelning, i målning, i velocipedåkning. Konsert af amatörer. Täflingslopp för amatörer. SP 1780, s. 54. Bara Amatörer och Connässörer, som spela efter gehör. Kexél 1: 94 (1788). Dock är det orimligt att sammanställa en blott dilettant och amatör som jag med en verklig poet som Franzén. Tegnér 5: 234 (1821). Så komma ”amatörer” (vid skridskotäflingen). Lundin N. Sthm 715 (1890). Qvinliga amatörer. F. Lilljekvist i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1891, s. 78 (om utöfvare af textil slöjd). De Geer Minnen 1: 41 (1892; om utöfvare af de sköna konsterna). Yrkesmässiga skådespelare voro de (dvs. de svenska studentskådespelarna på 1600-talet) icke, snarare amatörer, som af kärlek till svenskt språk och vitterhet egnat sig åt den dramatiska konstens upphjälpande. Schück (o. Warburg) Litt.-hist. 1: 404 (1896). — jfr MUSIK-AMATÖR.
Anm. Beroende på de talandes (l. skrifvandes) olika intressen användes ordet amatör utan förtydligande tillägg i på olika vis specialiserade betydelser. Sålunda är t. ex. amatör i allm. för en musiker liktydigt med musikamatör, motsatt virtuos, för en sportsman liktydigt med amatörsportsman, motsatt professionist.
3) person, som på grund af en särskild förkärlek förskaffar sig l. samlar föremål o. d. af viss art; libhaber. Amatör af l. på kopparstick, på holländsk konst. (Premierade fjäderfän), hvilka .. försäljas till amatörer, som vilja för afvel anskaffa sig de bästa som kunna fås. Nilsson Fauna II. 2: 573 (1858). Amatörer af fjäderfän. Uppf. b. 3: 388 (1873). SD (L) 1897, nr 540, s. 5 (om en samlare af gamla mynt). — i ordlekande anspelning på ordets samband med AMANG, lat. amare o. d. SP 1779, s. 103.
Ssgr (till 2): A: AMATÖR-ARBETE103~020. G. Upmark i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1884, s. 149 (om möbler). —
-ATLET~02. GHT 1896, nr 105, s. 3. —
-BEGREPP~02. Svaga amatörbegrepp. Tidn. f. idr. 1892, s. 345. —
-CIRKUS~20. PT 1892, nr 74 A, s. 2. —
-CYKLIST~02. GHT 1897, nr 274, s. 2. —
-FOTOGRAF~002. Tekn. tidskr. 1893, A. A., nr 38, s. 1. —
-FÖRENING~020. DN 1895, nr 9165 A, s. 2 (till utöfvande af skridskosport). —
-FÖRESTÄLLNING~0020. i sht om föreställning af dramatisk l. musikalisk art. —
-KONSERT~02. —
-RIDT~2. Några af Köpenhamns amatörcyklister .. (sägas) ha brutit mot reglerna för amatörridt. GHT 1897, nr 274, s. 2. —
-SKÅDESPELARE~00200. —
-SPEKTAKEL~020. Lundin G. Sthm 438 (1881). —
-SPORTSMAN~20 l. ~02. —
-SÅNGARE~200. SDS 1897, nr 186, s. 2. -TÄFLING~20. Allmän svensk amatörtäfling i hastighetsåkning. AB 1890, nr 45, s. 2.
B (mindre br.): AMATÖRS-ARBETE103~020. SDS 1895, nr 136, s. 2. jfr AMATÖR-ARBETE. —
-FIOL~02. Carlén Skugg. 1: 187 (1861, 1865). —
-KONSERT~02. DA 1793, nr 9, s. 2. jfr AMATÖR-KONSERT. —
-SPEKTAKEL ~020. DA 1825, nr 286, s. 1. jfr AMATÖR-SPEKTAKEL.

 

Spalt A 1180 band 1, 1898

Webbansvarig