Publicerad 1898   Lämna synpunkter
AMORTISSEMANG am1ortis1emaŋ4 l. amor1tis-, n.; best. -et; pl. =, l. -er.
Ordformer
(ofta, fordom alltid, skrifvet amortissement)
Etymologi
[af fr. amortissement]
I. (numera mindre br.)
a) = AMORTERING a. Pfeiffer (1837). Amortissement af meddelade lån genom en viss årlig afbetalning. Skogman Bank II. 2: 45 (1846). jfr: Deras (dvs. kreditsedlarnas) successiva Amortissement. Ad. prot. 1800, 1: 549.
b) = AMORTERING b. — konkret. Räntor och amortissementer. SvT 1852, nr 25, s. 3. Finland 100 (cit. fr. 1863). Smedman (1874).
II. (†) byggn. prydnad, som kröner l. upptill slutar ett arkitekturarbete; slutsirat. Sturtzenbecher (1805).
Ssgr: (till 1) AMORTISSEMANGS-FOND10103~ l. 01003 ~2. = AMORTERINGSFOND. En oföränderlig Afbetalningsstol, vanligen kallad Sinking- eller Amortissements-fond. D. v. Schulzenheim i LBÄ 5—6: 72 (1797). Sv:s R:s ständers besl. 1812, § 13. Snellman Tyskl. 318 (1842). Sv.-fin. lagt. (1883). jfr RIKS-AMORTISSEMANGSFOND. —
-KASSA~20. = AMORTERINGSFOND. Dalin (1850). Ahlman (1872). —
-RÄKNING~20. Ad. prot. 1800, 1: 498. —
-SUMMA~20. Ad. prot. 1800, 1: 588.

 

Spalt A 1219 band 1, 1898

Webbansvarig