Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANCIENNITET an1siän1ite4t, äfv. aŋ1-, äfv. -sjän- l. -en- l. 0104. r. l. f.; best. -en.
ålder ss. innehafvare af tjänst l. ss. medlem af institution, kår, ämbetsverk osv.; tjänsteålder, (antal) tjänsteår; åldersrum, åldersplats, åldersföreträde, åldersrätt. Ingen .. bör mista den anciennetet, rum och ställe, som han efter matriculen och gammal vana innehafver. 2 RARP 3: 490 (1723; om adelsmäns platser å riddarhuset). Öfversten Wallenstierna sade, at han hade ancienniteten. Därs. 4: 371 (1727). The .. räkna tour och anciennitet inom verken, ifrån then tid, the ther blifvit inskrefne. Upps. konsist. bet. 1769, s. 85. Tegnér 5: 489 (1825). Erhålla sinsemellan lika värdighet efter anciennitet. De Geer Minnen 2: 67 (1892). — i bild. Det rätta segrar väl slutligen, men det är förargligt. att det usla alltid har sin tur och anciennetet förut. Tegnér 5: 388 (1824).
-MAXIM~02. Den jernhårda anciennitets-maximen utesluter skickligheten från allt slags beräkning vid befordringar. Læstadius Journ. 289 (1831). —
-RULLA ~20. hist. förteckning på officerare, ämbetsmän osv. med uppgift om tjänsteålder till efterrättelse vid befordringar o. d. Svea Rikes Krigsmagts Anciennitéts- och Rang-Rulla för År 1793 (boktitel; 1813: Ancienneté och Rang-Rulla; 1835—1873: Anciennetets- Tour- och Rang-Rulla); jfr RANG-RULLA. Dalin (1850).
Spalt A 1276 band 1, 1898