| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANDELÖS an3de~lø2s (a`ndelös Weste), adj. -are; adv. -T.
1) [fsv. andalös; jfr isl. andalauss, nor. andelaus, d. aandeløs, t. atemlos] (†) till ANDE I 2: utan andningsförmåga; som mist andan; om hög grad af andfåddhet; jfr ANDLÖS 1. (Ormen) folgde sin .. wandrebroder effter, at han nästan bleff andalöös. Balck Esop. 95 (1603). Hwi är du så andelös (hors d’haleine)? Österling Ter. 2: 279 (1700).
2) [jfr isl. andlauss] (nästan †) till ANDE II: liflös, död. Verelius Herv. 148 (1672). Serenius (1741). Jag låg som andelös på jorden, utan rörsel, / Förutan känsel, mål, förutan syn och hörsel. Kolmodin Qv.-sp. 2: 588 (1750). R. Martin i VetAH 26: 293 (1765). Nattvarden målad af Holbein och Frälsarens andelösa Lekamen äro väl gjorde. Björnståhl 4: 26 (1773). Weste (1807). Nu samlar han sina sista krafter ..(;) matt och nästan andelös nedsjunker (han) på en gräsbänk. C. F. Dahlgren S. arb. 4: 114 (1830). jfr: Den fatale .. dagen, som uti ett Moment giorde den stora Konungen lif- och ande-lös. Nordberg 2: 680 (1740). — (ännu br. i högre stil) med anslutning till ANDE III: beröfvad själ; som saknar själ. Wallin 2 Pred. 3: 57 (1828). Likvagnen med sitt andelösa byte stadnade vid hufvudporten. Crusenstolpe Mor. 6: 488 (1844). Först som ett andelöst stoft mottog honom nu åter den kalla luften. Böttiger 5: 68 (1867, 1874).
3) [efter t. geistlos; jfr d. aandløs, holl. geesteloos] motsv. ANDE VIII 2 b: som är utan anda l. högre lyftning; i hög grad andefattig, själlös. Jag känner i sanning ingenting andelösare, halfvare, obestämdare än hela denna polemik. Tegnér 3: 139 (1817). (Jesu) lärosätt .. (var) icke, såsom Fariseernas, .. ytligt, kallt och andelöst, utan eftertryckligt, ömt och lefvande. Hagberg Pred. 5: 126 (1819); jfr 2. Mitt konkreta sinne passar ej för dessa torra, andelösa abstraktioner. Tegnér 6: 274 (1835); jfr 2. Denna feta, andelösa tid. Hagberg Shaksp. 1: 380 (1847). (De isl. skaldernas) konstutöfning .. stelnade till ett andelöst manér af blott teknisk färdighet. B. E. Malmström 1: 5 (c. 1860). Gustaf IV Adolfs andelösa, pedantiska regemente hade jagat den (dvs. glädjen) på flykten. E. C. Tegnér Armf. 3: 123 (1887).
4) [efter t. geistlos] filos. utan ande l. andliga egenskaper; jfr ANDE V. Andelös materie. E. H. Tegnér i 3 SAH 6: 335 (1891). (Fechner) antager .., att de kroppsliga atomerna för sig kunna vara andelösa, ehuru ett andelif anknyter sig till deras förbindelser. Borelius Metaf. 334 (1895).
Spalt A 1341 band 1, 1898