Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ANDERSMÄSSA an3ders~mäs2a (a`ndersmessa Weste), r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[af ANDERS o. MÄSSA, sbst.; jfr nt. Andres miss, dresmisse samt ä. eng. St. Andrewmass]
eg.: fest, (under den katolska tiden) firad till minne af aposteln Andreas; benämning på den 30 nov. (se ANDERS 2). Schultze Ordb. 2928 (c. 1755). Dalin (1850).
Ssgr: A: ANDERSMÄSSO-DAG(EN)3010~2. [fsv. andersmäse dagh] jfr: Vid Anders-messo dagarne. Linné Sv. arb. 1: 101 (1744). jfr B. —
-NATT~2. Ant. tidskr. VII. 2: 54 (1884). jfr B. —
-SLASKA~20, r. l. f. (-messe-) Andersmesse-slaska blir julebraska. Ant. tidskr. VII. 2: 52 (1884; anf. från Smål.). —
-VINTER~20. Ant. tidskr. VII. 2: 52 (1884; anf. från Södermanl.).
B: ANDERSMÄSS-BLIDA. (i Finl.) blidväder (under tiden omkring) den 30 nov. Den ryktbara andersmessblidan. Topelius Vint. I. 2: 281 (1860, 1880). —
-DAG(EN)301~2. Nu om fredag, Andersmessdagen. E. Benzelius d, y. i Benz. brefv. 4 (1716). jfr A. —
-NATT~2. Ant. tidskr. VII. 2: 53 (1884). jfr A.
C: ANDERSMÄSSE-SLASKA3010~20, se A.

 

Spalt A 1344 band 1, 1898

Webbansvarig