| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANDROGYN an1drågy4n l. -ro- l. -rω-, sbst. m. l. f. l. r., l. adj.; ss. sbst. best. -en; pl. -er.
om individ med både manliga o. kvinnliga köns- l. befruktningsorgan l. könsegenskaper.
I. sbst.; eg.: mankvinna; hermafrodit. SP 1779, s. 84. NF (1876). — bildl. Vänskapen har intet kön, det är en androgyn af den sort, som Plato omtalar. Tegnér 5: 299 (1823). Almqvist Drottn. j. 82 (1834).
II. adj.: tvekönad; hermafroditisk. Vilda fikonträd .., som hafva hermafrodit-blomster (eller androgyna blommor). Agardh Bot. 2: 385 (1832). Gynther Conv.-handlex. (1845). — jfr ANDROGYNISK.
Spalt A 1366 band 1, 1898