| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANFLOG an3~flω2g l. ANFLÅG ~flå2g, n. ((†) m. Möller (1790)); best. -et; pl. = ((†) -er Swab (1745)).
miner. o. kem. om smådelar af metall l. annat ämne, hvilka liksom flugit bort till o. afsatt sig på ytan af annan fast kropp: hinnartadt öfverdrag, (tunn) hinna l. betäckning; jfr ANGEFLOG samt ANFLUGEN 1 c. Gull brytes (vid Ädelfors) synligit i åtskillig skapnad, .. men mästedels i fina Anfloger på Qvartsen. A. Swab i VetAH 6: 127 (1745). Berzelius Blåsr. 110 (1820). Bildar sublimatet ett löst, ulligt, anflog, så kallas det ofta blommor (flores). C. G. Nyblæus 440 (1846). (Kopparmalm) har .. äfven iakttagits såsom grönt anflog på lavor. H. Sjögren i NF 8: 1337 (1884). Något anflog af ammoniumnitrat kunde ej påvisas i ett öfver bägaren hållet urglas. J. Landin i Tekn. tidskr. 1894, A. K. s. 86. Det hvita anflog, som å dem (dvs. de skånska stenkolen) förefinnes, .. (är) ett amorft pulver. (Ekenberg o.) Landin 833 (1894).
Spalt A 1385 band 1, 1898