Publicerad 1898   Lämna synpunkter
ANKILA an3~ɟi2la, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
Etymologi
[efter t. ankeilen; jfr AN, adv. II 1, o. KILA, v.1]
skeppsb. medelst kilar fastsätta (ngt). Virket .. (bör) tillböjas småningom .., men med drift och raskhet, så att man får det ankiladt så fort som möjligt. Witt 211 (1863).

 

Spalt A 1494 band 1, 1898

Webbansvarig