| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
ANLÄGEN, adj.; n. -get ((†) -g(h)it Schroderus Liv. 540 (1626), Bergsbr. a 2 b (1649) m. fl.); -gne; -gnare ((†) superl. -gnest A. Oxenstierna Skr. 1: 593 (1644), RARP 4: 96 (1647)).
Anm. Ordet, som i litteraturen framträder ungefär samtidigt med ANGELÄGEN, förekommer endast under 1600-talet, företrädesvis under dess förra hälft.
a) = ANGELÄGEN 1 a. Cronones högnödighe och anlegne ärendher. J. De la Gardie i Oxenst. brefv. 5: 39 (1613). Andra (saker) som Sweriges Rijke merkeligen anlägne wore. Tegel G. I:s hist. 1: 108 (1622). K. M:tz rådz o. ständers besl. 19 Mars 1689, s. A 1 b.
b) = ANGELÄGEN 1 b β. Lathe en sådhan merklig och mykedt anlägen stadh komma fiendhen i hender. A. Oxenstierna Skr. 1: 204 (1634).
c) = ANGELÄGEN 1 d. J. De la Gardie i Oxenst. brefv. 5: 14 (1612). Permultum interest .. Thet är myckit ahnleget. Lex. Linc. (1640). — särsk. = ANGELÄGEN 1 d α. Chur-Saxen var myckit anlägit om Glogou. RP 7: 42 (1637). — [jfr det ligger mycken makt l. vikt på, t. es liegt viel daran] med prep. på. Sw:s R:s ständers besl. 22 Mars 1604, s. A 2 a. Vij vette att E. K. M:t och fäderneslandet på dem (dvs. de förut nämnda punkterna i ett fördrag) är högst anläget. A. Oxenstierna Skr. 2: 703 (1624).
d) = ANGELÄGEN 1 e. Gustaf II Adolf 136 (1616). Thenna Gudz kunskapen och retta dyrkan skole wij så högt låta oss wara anläghen, at wij ther emot alt annat .. för intet achte. Rudbeckius 3 Pred. B 4 a (1622). Han lät sigh thet gemeene (dvs. allmänna) besta wara mehre anläghit, än såsom enskildt haat. Schroderus Liv. 675 (1626). Sig låta anlägitt vara, att Gerden må skipas rätt. RP 2: 151 (1632). Hwadh edre disiderier (dvs. önskningar) wedh komma .., thet weele Wij .. låta Osz anlägne (dvs. anläget) wara. N. Av. 22 Nov. 1655, nr 2, s. 4. Civ. instr. 469 (1673).
Spalt A 1533 band 1, 1898