ANLÄNDING, f.; best. -en.
(†) eg. vbalsbst. till ANLÄNDA. — konkretare: tillopp af (sjöledes ankommande) resande? I Städerne är gästgifwerijt och fordenskapen till landz och watns en godh bårgerlig näring att lämpa effter durchtågen och anländingen. RARP 4: 596 (1651).
Spalt A 1548 band 1, 1898
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se