| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
ANSJOVIS anʃω4vis, äfv. aŋ-, stundom 3~20 (ansjo´vis Weste), r. l. m.; best. -en; pl. -ar. äfv. = (Bellman 5: 182 (1781), Den unga frun 33 (1898)) ((†) ansioser Broocman Hush. 6: 44 (1736)).
1) benämning på vissa till sillfiskarnas familj hörande arter ss. inlagda med kryddor m. m. (”marinerade”); eg. o. urspr. om 2 (ofta kallad äkta ansjovis), numera vanl. om på samma sätt beredd skarpsill l. hvassbuk (Clupea sprattus Lin.) l. småsill (ungen af vanliga sillen, Clupea harengus Lin.); ofta koll. Kräfwetor (dvs. kräftor) oc antios, samt färske och rökade Laxar. Stiernhielm Bröll. 194 (c. 1650). Risingh Landb. 85 (1671). Fyra ansiovisar hvar utur benen tages. Warg 94 (1755). Skarp-Sill plär inläggas som Anjovis. Rothof 437 (1762). Si’cken tårta, bränd och stel, / Strödd med socker och canel, / Med bruneller, / Carameller, / Och ansjovis till en del! Bellman 3: 173 (1769) [jfr eng. anchovy powder]. Finlands invånare (borde) upmuntras, at .. bereda Anjovis af deras små ströming, som där i Landet kallas Njupor. Fischerström 1: 116 (1779). På hvarje ägghalfva lägges en ruta .. af i strimlor skuren anjovis. Nylander 12 (1828). Croûtons af ansjovis .. Stekt ansjovis .. Inbakad ansjovis. Hagdahl Kok. 333 (1879). Lådor med skinn- och benfri ansjovis. Langlet Husm. 469 (1884). Norsk ansjovis kommer mest från Christiania; den svenska beredes hufvudsakligast i Lysekil och närbelägna platser på Vestkusten. Ekenberg (o. Landin) 281 (1894). En god del af den skarpsill, som i Bohuslän beredes till ansjovis, hemtas .. i saltadt tillstånd från Norge. Smitt Skand. fiskar 977 (1895). — jfr HUSHÅLLS-, HÖST-, KRYDD-, OSTRON-, SKARPSILL-ANSJOVIS.
2) zool. (individ af) den till sillfiskarnas familj hörande, vid Europas kuster, i sht i Medelhafvet, lefvande (hos oss sällsynta) arten Engraulis encrasicholus Lin.; sardell; äfv. koll.; ngn gg om hela släktet Engraulis (jfr ssgn ANSJOVIS-ART). Encrasicolus, Sardin, Enjovis, är färsk ogement god och läcker, samt, insaltad på behörigt sätt, allmänt berömd til Saucer och bihang vid annan mat. B. Bergius Præs. i VetA 1780, 2: 313. Nilsson Fauna 4: 531 (1855). Man utpressar ur anschovis ett slags tran, som begagnas af garfvare. Åstrand (1855). Ansjovisen eller Sardellen var den enda sillfisk, som de gamle kände till. Han .. skiljes från (öfriga sillfiskar) .. derigenom, att öfverkäken är längre än den undre. Lundberg Brehm III. 1: 306 (1876). Ansjovisen är sällsynt vid Sveriges kuster, och erhålles då och då nästan endast vid dess vestra d:o. Lilljeborg Fiskar 3: 41 (1891).
(2) -ART~2. I Medelhafvet fångas .. en .. anschovisart, kallad Melet (Engraulis meletta). Åstrand 29 (1855). —
-BEREDARE~0200. A. H. Malm i Gbgs hush. qv.-skr. 1888, s. 255. —
-BEREDNING~020. Bohusl. fisk.-tidskr. 1891, s. 219. En större magasinsbyggnad .. afsedd för sillsalteri och anjovisberedning. PT 1899, nr 141, s. 4. —
-BRÖD~2. [jfr eng. anchovy toast] anrättning af med ansjovis belagda o. stekta brödstycken. Björklund Kokb. 322 (1849). Zetterstrand Kokb. 166 (1863). —
-FABRIK~02. fabrik för inläggning af ansjovis. A. H. Malm i Gbgs hush. qv.-skr. 1888, s. 251. —
-FABRIKANT~102. Den skarpsill, ansjovisfabrikanterna (i Bohuslän) .. behöfde till fyllnad af sina betydande behof, infördes från Norge. AB (L) 1895, nr 260, s. 2. —
(2) -FISKE~20. Medelhafvet, der sedan gammalt ett storartadt ansjovisfiske drifves. F. A. Smitt i NF 1: 834 (1876). oeg. om fiske af skarpsill; jfr ANSJOVIS 1. Icke långt från .. (Engelholm) ligger säteriet Engeltofta, med lax- och anjovisfiske. Ill. Sv. 1: 267 (1866, 1882). —
-LÅDA~20.
1) maträtt af ansjovis o. ägg, gräddad i ett visst slags form. Björklund Kokb. 53 (1849). Den unga frun 29 (1898).
-SAL(L)AD l. -SAL(L)AT~02 l. ~20. Wikforss (1804, under sardellensallat). Björklund Kokb. 77 (1885). —
(2) -SLÄKTE(T)~20. fisksläktet Engraulis. Nilsson Fauna 4: 490 (1855). A. V. Ljungman i NF 14: 1070 (1890). —
-SMÖR~2. [jfr t. anschovisbutter] blandning af äkta ansjovis o. smör, som stötas tillsammans. Hagdahl Kok. 1133 (1879). Björklund Kokb. 76 (1885). —
-SOPPA. (†) = -SÅS. Man måste steka Nårszen i Pannan, och anrätta dhen medh smält Antios-Såppa. Rålamb 14: 96 (1690). —
-SÅS~2. med ansjovisspad tillredd sås. Warg 339 (1755). Kotletterna var stekta utan rifvebröd .. och så var det anjovissås till. Agrell I Sthm 36 (1892).
Spalt A 1720 band 2, 1900