ANSVEDA an3~sve2da, v. -er, -svedde, -svedt, -svedd. vbalsbst. -ANDE, -NING.
1) [jfr t. ansengen] (†) sveda (ngt) på ytan. Amburo .. Ombränna, Bränna kring om, eller answeda. Lex. Linc. (1640).
2) [efter t. anschwöden, anschweden; jfr d. ansvi(d)e] garf. bestryka (skinn l. hud) med kalk l. med en gröt af kalk o. ngt annat frätande ämne (för att få håren att lossna); särsk. om i dylikt syfte företagen bestrykning af fårskinn med kalk osv. på köttsidan. Dalin (1850). SAOB (1870).
Spalt A 1831 band 2, 1900
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se