| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
ANTECKNA an3~tek2na (a`nteckna Weste), v. -ade; se för öfr. TECKNA. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lex. Linc. (1640, under annotatio)), -ING (se d. o.); -ARE (se d. o.).
— jfr TECKNA AN.
1) uppteckna, uppskrifva.
a) med sakobj.: teckna (sig) till minnes, uppteckna, uppskrifva, annotera (ngt); numera nästan bl. med afs. på kortare, lösryckt l. provisoriskt affattad notis. Anteckna något i sin annotationsbok l. almanacka l. dagbok. Anteckna, hur mycket man har gifvit ut. De närvarandes namn antecknades. Hafve vi korteligen samma brister här effter antecknat. RA 1: 641 (1559). Hurw många thesse falske Propheter haffua förfört och bedraghit, är ock i Historierna anteknat. Rudbeckius 2 Pred. B 2 b (1622, 1637). Dhe fhå byar, som på innelagde zedell anteknade äre. Oxenst. brefv. 5: 320 (1625). Dalin Arg. 2: 335 (1734, 1754). Konung Christian .. (hade) anteknat i sin Kalender, att Stjernsköld beklagat sig öfver Holländarnes obenägenhet att göra Sverige bistånd. Hallenberg Hist. 4: 673 (1794). En föga känd tillfällighet, som förtjenar antecknas. Ödmann Hågk. 68 (1801). Sekreterare medföljde för att anteckna det som sades. Fryxell Ber. 10: 278 (1842). Med det döda i häfderna mena vi sådana händelser, som blott antecknas och hvilkas tillvaro är afslutad med ögonblicket. Beskow i SAH 32: 73 (1859). jfr: Anteckna .. Säges företrädesvis om upptecknandet af enskildheter, punkter, strödda drag, bestridda utgifter o. d., hvilka man önskar bevarade åt minnet. Almqvist (1842). — särsk.
α) (†) närmande sig bet.: framställa, anföra. Thenne Tronnes artikel om Vpståndelsen .. warder .. j Scrifftenne .. så klarligha anteknat. Falck Underv. 202 a (1558).
β) [jfr holl. verzet aanteekenen tegen iets] om till offentlig handling dikteradt l. däri infördt utlåtande o. d. Palmblad Norge 343 (1846). Statsrådets ledamöter äro endast hvar och en för sig ansvariga för sina till statsrådets protokoll antecknade meningar. De Geer Minnen 2: 215 (1892). Sedan vittnesmålet antecknats i protokollet, uppläses det antecknade för vittnet, som har att till riktigheten erkänna uppteckningen. I. Afzelius i NF 17: 1261 (1893).
γ) [jfr d. antegne indgæld og udgæld] upptaga l. införa (ngt i register, tabell, lista l. förteckning o. d.); jfr ANTECKNING 1 c. I kassaboken anteckna för dagen gjorda utbetalningar och inbetalningar. Ett wist Register, ther vdi alle Knechternes nampn anteeknede äre. G. I:s reg. 16: 266 (1544). Prästen skal uti Kyrckeboken anteckna Orten och Dagen, hwar och när ett Barn födt är. Kyrkol. 3: 12 (1686). Nordberg 2: 496 (1740). Anteckna .. i böckerna .. eintragen (in die Bücher). Jungberg (1873). jfr: (Scorzonera) har .. intet kommit at antecknas för detta ibland the Svenske växter. Linné Öl. 37 (1745). — (†) uppföra (ngt till ett visst pris). Ther bekom han (dvs. G. I) 10 örligxskep mz kruut(,) skött (dvs. kanoner) och all krigxbehör, doch alt antecknadt aff the Lybske till dyreste penningen. Svart G. I 55 (1561). Girs G. I 32 (c. 1630). jfr: Till antecknad .. kurs .. zu verzeichnetem Cours. Jungberg (1873).
b) med personobj.: uppteckna l. uppskrifva namnet på (ngn å en förteckning l. lista, i ett register l. en rulla o. d.). Anteckna de frånvarande. RA 1: 403 (1544). Wii .. befale (eder), att i them (som) udi samme Reg(iste)r ähre ahntechnede schole fenglige ahntaste. HSH 18: 351 (1566). Att hwart ståndh för sigh .. antecknar dhe rijke och förmögne. Gustaf II Adolf 219 (1625). Skolordn. 1693, s. B 2 b. Om någon icke lyder vårt ord i detta bref, så antecknen honom. 2 Tess. 3: 14 (öfv. 1883; NT 1526: then teekner vp vthi it breff; Luther: zeichent an durch einen Brieff). Bryggarvagnens körsven (som kört på en droska) blef antecknad af tillkallad polis. AB(L) 1895, nr 261, s. 2. — särsk. refl.: teckna sitt namn (på en lista ss. abonnent l. subskribent); teckna sig (för ett visst syfte l. företag). Anteckna sig till någons föreläsningar. Anteckna sig för ett visst bidrag till uppresandet af en minnesvård. Anteckna sig för tjugo aktier. RARP 1: 66 (1627). Dalin Hist. 2: 370 (1750). (Hon) kringskickade .. inbjudningslistor .. Flere .. antecknade sig. Fryxell Ber. 9: 5 (1841). Anteckna sig till åhörande af .. föreläsningar. SFS 1852, nr 20, s. 37. En .. tjensteman .. uppropade .. namnen på dem som antecknat sig för platser (i postvagnen). Heidenstam End. 5 (1889).
2) (†) (gm skriftecken, figurer o. d.) framställa l. återgifva; teckna, (ned)skrifva. Kon(ung) Gustaff (hade) .. anteckna latet een lijknelse medh een Triangel. Tegel G. I 2: 305 (1622). När .. folcket ifrån barndomen, i läsande och skrifvande, vänjer sig vid de antecknade bokstäfvers bemärkelser. Hof Skrifs. 69 (1753). — särsk.: skrifva upp l. ut (ett tal); teckna (ett språkljud). Räknekånsten (är) vthi thesse .. Stycker förnemligast författat (dvs. innefattad) .. Först huru man ett Taal rätt anteknar. Aurelius B 1 a (1633). Om det (dvs. e) med accent är anteknat eller intet. Österling Prononc. 8 (1700); jfr 3. Skrifts somedelbara ändemål är .. att gifva tillkiänna orden, genom deras liudämnens antecknande med bokstäfver. Hof Skrifs. 44 (1753).
3) [jfr t. ich zeichne mir beim lesen gewisse stellen an, holl. met een rooden letter in de almanach aanteekenen] (†) (med vidfogadt l. åsatt tecken) (ut)märka; sätta märke för, signera, märka; jfr ANMÄRKA 5 b. Thett breff såsom (dvs. som) .. med thette tecknn (dvs. med en femuddig stjärna) ähr ahnntecknedt. HSH 9: 61 (1562). Man pläghar the märkelighaste Sententier j skrifftenne medh rött blek antekna och vthmerkia. P. L. Gothus 1 Utl. K 4 a (1609). Tu finner vti hwart och itt grääsz .. synnerlige tekn, hwilka äre Gudz lefwande handskrift och öfwerskrift, ther med hwart och itt grääs är medh sin krafft .. så herligit antecknadt, at ingen konstnär kan thet så egenteligen affmåla. Muræus 4: 27 (1648). — med subjektsväxling: utgöra tecken för, utmärka. Hiort, Biörn, Oxe, Gåås och Kråke, / Och flere, som hoos the helige (i almanackan) stå, / Och theras dagh antekna må. Sigfridi E 7 b (1619).
Spalt A 1875 band 2, 1900