| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
ANTIKRISTLIG an1tikris4tlig, äfv. (i sht i bet. 2) 1032 l. 30~20 l. (bl. i bet. 2) 40 32 l. 40 40, adj.; adv. -A (†, O. Petri Äkt. C 2 a (1528)), -T.
1) [afl. af ANTIKRIST under påverkan af KRISTLIG] (numera föga br.) = ANTIKRISTISK. O. Petri P. Galle F 2 b (1527). Thet antichristeligha bodhet .. ath man .. fasto halla skulle widh ban. Dens. P. Eliæ i 1 a (1527). Äfven af kyrkofäderna betraktas merendels irrlärigheten såsom det företrädesvis antikristliga. C. v. Bergen i NF 1: 851 (1876).
2) [jfr motsv. anv. i t. o. eng. samt fr. antichrétien; af ANTI-, prefix2 5, o. KRISTLIG] mot (den verkliga) kristendomen fientlig l. stridande. Den antichristliga litteraturen i Frankrike. Blomstrand Kurtz 301 (1850). Antikristliga tryckalster. Nya pressen 1894, nr 3, s. 3.
Spalt A 1894 band 2, 1900