Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
APATIT ap1ati4t, r. (l. m.); best. -en.
miner. ett i vackra olikfärgade prismer kristalliserande mineral sammansatt af neutralt kalciumfosfat o. fluorkalcium l. klorkalcium. Retzius Min. 124 (1795). A. Sjögren Min. 193 (1865). Apatit består nästan uteslutande af fosforsyra och kalk. Holmström Geol. 43 (1877). Apatit finnes tillsammans med järnmalmer vid Gellivare, Grängesberg m. fl. st. Svenonius Stenriket 114 (1888). Apatiten .. har en mycket stor teknisk betydelse, dels såsom råämne för beredning af artificiella gödningsämnen (superfosfat), dels inom metallurgien. T. Nordström i NF 19: 289 (1895). — jfr JÄRN-APATIT.
-BLOCK~2. Svenonius Forskningsres. i Kvikkj. 31 (1895). —
-FÖRANDE~200, adj. Den apatitförande gabbron. H. Sjögren i Geol. fören. förh. 6: 448 (1883). Svenonius Forskningsres. i Kvikkj. 32 (1895). —
-FÖREKOMST~002 l. ~200. Om de norska apatitförekomsterna. H. Sjögren i Geol. fören. förh. 6: 447 (1883; titel). Rätt till bearbetande af apatitförekomster. SFS 1893, Bih., nr 41, s. 12. —
-KLUMP~2. Svenonius Forskningsres. i Kvikkj. 10 (1895). —
-KOMMITTÉ~002. kommitté (1889—92) för undersökningar rörande apatitfyndigheter i Gellivare. —
-KORN~2. Glimmern (vid Ödegården i Norge) .. är liksom späckad med apatitkorn. H. Sjögren i Geol. fören. förh. 6: 486 (1883). —
-RIK~2. —
-STOCK~2. De enormt mäktiga apatitstockarne vid Kragerö. H. Sjögren i Geol. fören. förh. 7: 189 (1884).
Spalt A 1972 band 2, 1900