Publicerad 1900   Lämna synpunkter
APPARANS ap1araŋ4s, r. (f. Dalin (1850); m. Sundén 1: 396 (1886), Wenström (1891)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(fordom oftast skrifvet apparence. — apparance Oxenst. brefv. 5: 394 (1626), Höpken 2: 527 (1758), Wennerberg 2: 73 (1848, 1882). apparentie Schroderus Uss. C 3 b (1626), RARP V. 2: 159 (1655). apparentz Gustaf II Adolf i Oxenst. brefv. 1: 399 (1628), N. Av. 26 Maj 1658. apparens Pfeiffer (1837), Dalin (1850: – – -ä´nns), G. Dalin (1871). — adp- Swar på thet danske manif. 5 Aug. 1644, s. Q 2 b (i handl. fr. 1636))
Etymologi
[jfr t. apparence, apparenz, efter fr. apparence, af senlat. apparentia (Tertullianus); jfr äfv. eng. appearance; se för öfr. APPARENT]
(numera bl. i ledigare framställning) eg.: framträdande för ngns blickar; vanl. i pl.
1) utsikt (till ngt); sannolikhet (för ngt), hopp (om ngt). Fördärfva l. förstöra sina apparanser. Hjälpa upp apparanserna. Ther är en godh förhopning och apparentie, at Handelen på Muskowien skall blifwa vptäckt. Schroderus Uss. C 3 b (1626). Apparanserna för Vendes hofrätt midt uti de franska bajonetternas jurisdiktion voro .. temligen klena. Trolle-Wachtmeister 1: 51 (c. 1840). Visst blir kassans tillstånd allt värre, / Apparenserna dagligen färre. Wennerberg 2: 3 (1848, 1882). — [jfr fr. selon toutes les apparences] i uttr. efter alla apparanser (förr äfv. all apparans), efter all sannolikhet l. anledning, efter allt att döma. C. M. Posse (1700) i Hist. tidskr. 1882, s. 84. Wallerius Tankar 178 (1776). — i ordlek, med anslutning till ordets eg. bet. Magistern (som håller serenad) .. Intet ljud (från serenadföremålets sofrum)? .. Och intet ljus? Glunten. Nej ..! Magistern. Och inga apparancer? Glunten. Nej! Wennerberg 2: 73 (1848, 1882).
2) (mindre br. utom i b) (yttre) sken (i motsats till verkligheten). Swedberg Schibb. 250 (1716). (Vid danska) hofvet äro apparancerne för Franckriket, realiteten för Engelland. Höpken 2: 527 (1758). Apparancerna bedraga (ofta). Gosselman Col. 2: 130 (1830) [jfr fr. l’apparence nous trompe]. ”En ska’ inte döma af apparanserna,” filosoferade Daniel. Roos Skugg. 161 (1891) [jfr fr. il ne faut pas juger sur les apparences]. — särsk.
a) (†) i förb. apparans till (ngt), sken af (ngt), under apparans af (ngt). En blott apparence til likhet, ther likväl ingen verkelig likhet är. Rydelius Förn. 279 (1721, 1737). Vi andra Militairer hafva tvänne olika caractérer, under apparancen af en och samma individu. Silfverhjelm Saml. f. hjert. 4: 136 (1789).
b) [efter fr. sauver les apparences] i uttr. såvera apparanserna, rädda l. bevara skenet. Geijer I. 8: 408 (1810). Mycket vanns väl icke genom detta (ledamotens af borgareståndet) försvar (för prästeståndets representationsrätt), hvilket föga innefattade något i sak, men det var dock bättre, än intet, och sauverade apparancerne. T. Petré i Borg.-st. prot. 1840, 5: 443. B. E. Malmström 7: 381 (1845). NF 19 (1895).

 

Spalt A 2015 band 2, 1900

Webbansvarig