| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
APPLICERA ap1lise4ra, äfv. -e3ra2 (applice´ra Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING, APPLIKATION (se d. o.).
1) (i sht i fackspråk) anbringa (se d. o. 4). Bergv. 3: 209 (1765). Applicera en lönndörr i väggen. Almqvist (1842). ”Stycket” (dvs. ett slags dok af spetsar) .. påhäftades med nålar innan mössan applicerades. H. Lilljebjörn 1: 16 (1865). Tekn. tidn. 1871, s. 84. i bild. Atterboms poesi är en luftpump, applicerad på det menskliga lifvet; jag har svårt att andas derinunder. Tegnér 5: 421 (1825). — särsk.
a) [jfr fr. appliquer un emplâtre, des sangsues] med. med afs. på utvärtes medel: pålägga, sätta på, sätta. Applicera ett plåster, ett förband. N. R. v. Rosenstein hos Hiorter Almanach 1739, s. A 15 a. Iglarna applicerades .. genast. E. D. Salomon i VetAH 25: 59 (1764). Varma baddningar böra tidigt appliceras på nyssnämnda ställen (dvs. halsen o. bröstet). C. J. Hartman († 1849) enl. Kindblad (1867). Applicera ett .. lavemang. Uhrström Hemläk. 308 (1880, 1885). — i bild. Det skarpa salt, hvilket måste, såsom ett känselgifvande medel, appliceras på odugligheten. Leopold 3: 397 (1794, 1816).
b) mek. låta (en kraft) verka (på en kropp l. i en viss punkt). Duræus Naturh. 16 (1759). Äro huru många krafter det vara må på en gång applicerade till en punkt. Ekelund Fys. 1: 7 (1838). Östberg Hjulr. 89 (1897).
c) (numera mindre br.) mat. foga (en figur vid l. till en linje, så att denna utgör en sida i figuren). At til en gifven rät linea applicera en parallelogram, som är lika stor med en gifven triangel, och har en vinkel lika stor med en gifven .. vinkel. Strömer Eucl. I. 1: 56 (1744).
d) [jfr fr. appliquer un soufflet, un coup de poing] (i sht skämts.) i fråga om tilldelande af slag, kyssar osv. Vid denna lection applicerades rottingen än på tår och än på fingrar. Lovén Folkl. 90 (1847). Applicera en kyss på den vördade onkelns kind. Lundin G. Sthm 239 (1880).
e) i fråga om påläggssömnad; jfr APPLIK, APPLIKATION I 3. Sedan applikationerna äro utklippta göras små märken på bottentyget, der de skola appliceras. H. Hagdahl i Prakt. handb. 2: 520 (1888). — [jfr fr. points appliqués] oeg., i p. pf. i uttr. applicerad spets, spets med (väfd botten o.) påsydt l. inbroderadt mönster. Näsdukar med applicerade äkta rundtomkring gående spetser. N. journ. f. dam. 1860, s. 6. Uppf. b. 6: 473 (1875).
2) använda, tillämpa.
a) [jfr fr. appliquer un remède à une maladie] (†) använda (se d. o. 2), begagna, nyttja. Medicamenterne eller the applicerade Remedier. N. Rudbeckius Likpred. öfv. A. Jönsson G 3 b (1671); jfr 1 a. Spanmålen .. applicerad till bränvins-tillvärkningen. Höpken 2: 213 (1756).
b) [jfr fr. appliquer un système, une science (à une autre), une loi à un cas particulier] (numera mindre br.) med afs. på en lag, en metod o. d.: gifva praktisk användning, (praktiskt) tillämpa. Methoden appliceras kan och bör / I allt, i staten, konsten, kyrkan, köket. Fahlcrantz 2: 15 (1825, 1864). Kokkonsten är .. ett slags applicerad kemi. Berzelius Kemi 6: 282 (1830). Applicera en lagparagraf. Sundén 1: 396 (1886). — (†) med prep. till. Som detta projectet .. intet kan appliceras til alla Regementer. 2 RARP 3: 99 (1723). — (†) lämpa, inrätta. Thet är bättre, att wij accommodera wåre hufwuden effter laghen, men icke applicera laghen effter wåra hufwud. RARP 4: 215 (1649).
c) [jfr fr. appliquer un vers à quelqu’un, un proverbe à propos] (numera mindre br.) låta (en allmän sats, ett uttalande osv.) gälla l. hafva afseende på (en viss person l. ett särskildt fall o. d.); lämpa, tillämpa. Rel. cur. 335 (1682). Icke är jag så synnerligen fyndig på liknelser, men förträffligen väl kan jag aplicera dem. SP 1779, s. 78. Han applicerade detta språk på sin broder, men icke på sig sjelf. Almqvist (1842). — särsk.
α) (†) med prep. (in)till. Thetta kunne wij medh retto applicera in til thet Judeska folcket. Rothovius 4 Pred. S 2 b (1645). jfr: Erkebispen indrogh aff Skrifften Syracidis dictum (dvs. uttalande): Ehuru man skurar kärilet så råstar dhet, och applicerade thet hijt. RARP V. 1: 108 (1652).
β) (†) med indirekt obj. (utan prep.). Carl IX Bevis I 2 a (1604). Konung Johan then Tridie, haffuer hållet sig vthi hela sin siukdoms tijdh .. hårdt widh .. (dessa) tröstfulle orden: (Jag vet att min förlossare lefver osv.) Och sigh them Emphaticé applicerat och tilägnat. Phrygius Him. lif. 83 (1615). jfr: Man haffuer icke strax salighetena, at hon ligger vthi Scrifftenne, vthan man moste genom fogligh medhell hemta henne aff Scrifftenne och sigh Applicera. L. Petri Kyrkost. 11 a (1566).
3) [jfr t. sich applizieren samt fr. s’appliquer à une science, au commerce, lat. se ad philosophiam applicare] (†) refl., med prep. på l. till: egna sig åt (ett studium, ett yrke o. d.), slå l. lägga sig på. Block Progn. 7 (1708). Någon .., som .. ville sig til någon för Bergslagen nyttig handtering applicera. 2 RARP 5: 150 (1727). Applicera sig på Landtbruks-Vettenskapen. SP 1778, s. 74.
4) [jfr eng. to apply oneself, äfvensom lat. se ad aliquem applicare] (†) refl.: foga sig, gifva med sig. När the (dvs. bönderna) höra hwad Adelen och the andre förnämste göra, så applicera the sigh ock. RARP V. 1: 42 (1652).
Spalt A 2028 band 2, 1900