Publicerad 1901 Lämna synpunkter APPRETERARE ap1rete3rare2, äfv. -rät-, l. 10400, m.||ig.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. =. (numera mindre br.) = APPRETÖR. Om .. (godset som skall undergå beredning) icke är med appreterarens märke försedt. Publ. handl. 9: 344 (1770). Dalin Fr. o. sv. lex. (1842, under apprêteur). Spalt A 2036 band 2, 1901 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se