| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
1) (numera föga br.) mil.
a) abstr.: handling(en) att rycka fram mot (en befäst fientlig ort l. ställning); jfr APPROSCHERA c. De belägrade .. sökte .. hindra approchen till hamnen. Gyllengranat Sjökr. 1: 16 (1837).
b) konkret, om betäckningsverk för den som belägrar befäst fientlig ort l. ställning; anfallsverk; särsk.: löpgraf (med framför densamma uppkastad vall), anfallsgraf; vanl. i pl. N. Av. 22 Dec. 1658. Emedan vi .. uti svaga opkastade Aprocher och löparegrafvar måste disputera emot fiendens 40 svåra Canoner. Dahlberg Dagb. 168 (c. 1660). Distancen hwar man Approcherne begynner at öpna rätter sigh effter Situationen (dvs. terrängförhållandena). Smoll Fort. 71 (1693). Approcher äro små grafvar, som fienden förer snett emot fästningens linier: til at betäkter uti dem kunna nalkas fästningen. Lorentssen Fort. Uttydn. (1737). På bottnen af approchen. B. W. Carlberg (c. 1750) i HSH 1: 183. De (löpgrafvar), som .. utgå från 1:a parallelen mot fästningen, kallas anfallsgrafvar (approcher). Busch Fästn. 113 (1880, 1888). — jfr KONTER-APPROSCH.
2) dans. Alla göra approche (sedan de dansande i hvarje kadrilj bildat två led). Dansboken i västf. 38 (1868; i beskr. af 2:a turen af lansiärkadrilj). Approche kallas att gå fram mot sin vis-à-vis och åter baklänges till sin plats. Hubendick Flick. lek. 108 (1879, 1883).
3) (föga br.) afstånd mellan bokstäfver i (skrift o.) tryck. Af mycken vigt (för den tryckta skriftens tydlighet) är .. det afstånd, på hvilket bokstäfverna stå från hvarandra, eller mellanrummet dem emellan, deras ”approche”. A. Key i Lärov.-kom. 1884, III. 1: 260. K. Linroth i Ill. hels. 698 (1889).
4) [jfr eng. approaches (pl.)] (hvard., föga br.) oeg.: (på ett försiktigt l. ”fint” sätt gjordt) försök att närma sig ngn l. träda i (vänskaplig osv.) förbindelse med ngn. Han gör sina små approscher.
Spalt A 2041 band 2, 1901