| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
APPROXIMATION aprok1simatʃω4n l. -aʃ-, l. 101—, r. (f. Meurman (1846), Lundell), best. -en; pl. -er.
1) (knappast br.) närmande l. tillnärmelse (i rummet). Particlarnes närmare och närmare approximation til hvarandra (vid tillhårdning). Wallerius Tankar 103 (1776).
2)
a) mat. uträkning gm hvilken man kommer det exakta värdet af en storhet (mer l. mindre) nära. Göra en approximation. Approximation. Närmning. Sturtzenbecher Ing.-lex. (1805). H. Gyldén i Öfvers. af VetAFörh. 1888, s. 84. — mer l. mindre konkret: närhet till det exakta värdet; närmevärde. Första, andra (osv.) approximationen. De följande approximationerna erhåller man genom att integrera differentialeqvationer af analog beskaffenhet. H. Gyldén i Öfvers. af VetAFörh. 1888, s. 85. Den grad af approximation, som önskas. Haglund Alg. 149 (1892, 1895). jfr: (Dessa areometrar äro bl.) nödhjelps-instrument, hvilkas vägningsresultat blifva blott approximationer. Berzelius Kemi 3: 172 (1818); jfr b.
b) i sht handel. ungefärlig beräkning l. uppskattning, beräkning af närmevärdet, närmevärde. Bergklint M. sam. 2: 463 (1775, 1792). Smedman Kont. 7: 6 (1874).
c) i allm. om ngt som icke uppnår det fullkomliga, utan bl. mer l. mindre närmar sig det. Vår kunskap .. är allenast en approximation til sanningen. J. Gadolin Præs. i VetA 1761, s. 10. Ingen poetisk prosa är poetisk, och gudnås, det är mången poesi .. som ej är det heller. Men vi lefva något hvar på approximationer. Tegnér 6: 282 (1836). Borelius Metaf. 240 (1891).
-METOD~02. Nalknings sätt, (aproximations method). Palmqvist Alg. 3: 84 (1749). D. Melanderhjelm i VetAH 34: 189 (1773). —
-REGEL~20. Den .. allmänna approximationsregeln för irrationela qvantiteter. Björling Alg. 1: 110 (1861). —
Spalt A 2042 band 2, 1901