| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
adj. till ARAB o. ARABIEN. Arabisk skrift. Arabiska språket och litteraturen. Then Arabiske Drotningen. Phrygius Him. lif. 115 (1615). Fijnt Arabisk Guldh. Kiöping Resa 47 (1667). Cufiska bokstefver, som skilja (dvs. skilja sig) .. från .. Arabiska. E. Benzelius i Benz. brefv. 128 (1733). En god fullkomlig Arabisk Häst. Hasselquist Resa 97 (1750); jfr ARAB 3. Arabiska mynt .. träffas i Sverge, isynnerhet å kustländerna. J. H. Schröder i Iduna 6: 128 (1816). Arabiska vällukters doft. Rydberg Rom. d. 144 (1882). jfr: De arabiskt-egyptiska bordskicken. Retzius Nil. 183 (1891). jfr ANGLO-, FORN-, GAMMAL-, NORD-, NY-, SYD-, VULGÄR-ARABISK. — särsk.
a) [jfr fr. chiffres arabes] arabiska siffror, de nu allmänt brukliga, urspr. indiska taltecken hvilka gm arabisk förmedling blifvit bekanta i västerlandet. Holmberg (1795, under chiffre). Bruket af Arabiska siffror har i Sverige varit gammalt; men endast långsamt och sällan vunno de burskap uti offentliga handlingar, under det de, särdeles i 15:de seklet, voro ganska vanliga i alla räkenskaper och anteckningar. L. F. Rääf i VittAH 15: 37 (1831). Det första mynt, å hvilket arabiska siffror användts, uppgifves härröra från år 1549. G. Eneström i NF 14: 1015 (1890).
b) [efter senlat. gummi arabicum; jfr fr. gomme arabique] arabiskt gummi, gummi som afsöndras af vissa i sht i norra Afrika o. Arabien inhemska akacia-arter. Möller (1745, under gomme). Orrelius Köpm.-lex. 140 (c. 1790). Äkta arabiskt gummi .. kommer i handeln uti oregelbundna, mer eller mindre runda stycken, stora som ärter eller nötter. Det är hvitt eller gulaktigt glasglänsande. Åstrand 1: 248 (1855). Det så kallade arabiska gummit insamlas företrädesvis i det nordöstra Afrika .., i Tunis och i Marokko. Arabien lemnar endast en ringa mängd i handeln. Uppf. b. 5: 408 (1874). Cleve Handlex. 152 (1883). Anm. För ifrågavarande vara användes såväl nu som förr (t. ex. B. Olavi 41 b (1578)) i sv. ofta det lat. namnet l. bl. ”gummi”.
Spalt A 2062 band 2, 1901