| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
om (den i ett visst mått beräknade l. ss. bestämd fattade) storleken af en yta: ytvidd, ytinnehåll; äfv.: yta (med tanke på dess storlek); numera bl. i fråga om jordområde, land o. d. Arealen bestämmes genom qvadratmått. Conv.-lex. 1: 54 (1821). Fries Utfl. 1: 249 (1843). Den odlade arealens vidd (ökades) genom anläggning af nybyggen. Schybergson Finl. 1: 535 (1887). Egendomen med en areal af omkring 4000 tunnland. De Geer Minnen 1: 12 (1892). Den för jordbruk användbara arealen. J. Leffler i Ekon. samh. 2: 91 (1895). 7 tunnland 24,916 kappland i areal. PT 1897, nr 136 A, s. 1. Han hade dragit upp skog å betydande arealer. Jägaren 1897, 2: 59. — (†) geom. Multiplicera Qvadrat-sidan med sig sjelf, så gifver Producten Arealen eller Rymdens Innehåll. Bergklint M. sam. 2: 435 (1792). — jfr JORD-, SKOGS-, TOMT-, ÅKER-, ÄNGS-AREAL m. fl.
Sammansättningar.
Anm. Ssgrna torde åtm. delvis eg. vara bildade af AREAL, adj. Numera torde dock alla fattas ss. hörande till AREAL, sbst.
-DELNING~20. delning (af skog för afverkning o. d.) i stycken af samma areal. Thelaus Skog. 157 (1865). —
-INNEHÅLL~002. C. J. Cronstedt i VetAH 22: 49 (1761). Rikets (dvs. Norges) Areal-innehåll. Palmblad Norge 422 (1846). Med en kropps areal- eller ytinnehåll förstås sammanlagda storleken af de ytor, som begränsa den samma. Mellberg Bergroth 188 (1885). —
-POLLETT ~02. rutad glasskifva att anbringa på kartor för arealuträkningar. Cnattingius (1894, under pollett). —
-UPPGIFT~02. J. Hellstenius i NF 1: 1020 (1876). Till de ekonomiska kartorna hörande arealuppgifter. SFS 1894, nr 106, s. 9. —
-VIDD~2. (mindre br.) Reg. öfv. VetAH 16-30 92 (1770). Länens .. areal-vidd. Forsell Stat. 2 (1833, 1844).
Spalt A 2155 band 2, 1901