| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
ARGLISTIGHET ar3j~lis2tighet l. 300~2 (a`rglistighet Weste), r. l. f.; best. -en; pl. (mindre br.) -er (RARP 6: 287 (1658), Nordberg 1: 599 (1740), Almqvist Tre fruar 3: 52 (1843)).
egenskap(en) l. förhållande(t) att vara arglistig. G. I:s reg. 17: 407 (1545). Lex. Linc. (1640, under vernilitas). En Lagklok har nog at beställa .. för then dageligen alt mer och mer tiltagande arglistigheten. Nehrman Pr. civ. 6 (1732, 1751). Strinnholm Hist. 5: Reg. 106 (1854). Djefvulens arglistighet. Björlin Elsa 92 (1879). — (mindre br.) yttring af ifrågavarande egenskap: arglistig gärning l. plan. Fiendernes arglistigheter, försåt och machinationer. RARP 6: 287 (1658). Nordberg 1: 599 (1740). De skälmar, som bildade hans förtroliga krets, underrättade honom .. om alla snår, gömställen, krokvägar och arglistigheter, deras förriga kamrater brukade nyttja. Almqvist Tre fruar 3: 52 (1843).
Spalt A 2219 band 2, 1901