Publicerad 1902 | Lämna synpunkter |
ARTÄR artä4r l. -æ4r (arrtä´r Dalin), stundom -e4r, r. l. m. (m. Dalin (1850), Kindblad (1867); f. Lundell); best. -en, äfv. -n; pl. -er. Anm. I ä. tid brukades ordet äfv. i lat. form med lat. böjning, t. ex. Antingen genom blodhådrorna eller ock genom arterias, thet äre the ådror som föra hetan och werman medh thet tunna blodhet. B. Olavi 25 a (1578).
åder som för blod från hjärtat; pulsåder; motsatt BLODÅDER, VEN. Triewald Bij 95 (1728). Med en pincette hade väl arteren kunnat framdragas och höjas för knytning. Acrel Chir. händ. 470 (1775). Blödande arterer underbindas. Åkerman Augustin Med.-chir. handb. 158 (1813). Artererne bestå af tre utom hvarandra liggande hinnor. Berzelius Kem. 6: 94 (1830). En del af (blod-)kärlen .. kallas arterer (pulsar). Sundevall Zool. 7 (1835, 1864). De rör, som sammansätta blodkärlssystemet — artärer, kapillärer och vener. R. Tigerstedt i Förel. f. sjuksköt. 1: 46 (1899). — jfr ANTENN-, ARM-, ARMBÅGS-, AXEL-, GÄL-, HALS-, HJÄRN-, KRANS-, KROPPS-, LEFVER-, LUNG-, RADIAL-, TERMINAL-, TINNING-, ULNAR-ARTÄR m. fl.
-HAKE~20. (arterie- Mil. förf. saml. 5: LXXVI (1867)) kir. hakformigt instrument hvarmed åder vid sårbehandling omfattas för att framdragas osv. Mil. förf. saml. 5: 632 (i handl. fr. 1856). —
-HINNA~20, sbst. (arteriæ- O. af Acrel) hinnaktig väfnad i pulsådervägg; pulsåderhinna. O. af Acrel Præs. i VetA 1767, s. 65. Assalini 78 (1819). —
-NÅL~2. (arterie- Handb. f. sv. arméns läk. 1: 363 (efter handl. fr. 1864)) kir. underbindningsnål. Handb. f. sv. arméns läk. 1: 365 (i handl. fr. 1870). —
-PINCETT~02. kir. jfr -TÅNG. Mil. förf. saml. 5: LX (i handl. fr. 1864). För att binda om en pulsåder i ett sår behöfver man .. en för ändamålet gjord tång (s. k. arterpincett). Wretlind Läkareb. 2: 111 (1894). —
-SKRUF~2. (arterie- Krigs-Coll. kungör.) kir. turnikett, åderklämmare. Åtskillige förr brukelige Instrumenter (hafva) blifvit .. umbärlige; så äro af sådan ordsak the så kallade Flaschenzügen, .. Arterie skruf, Arterie tång .. (ur den s. k. fältkistan) uteslutne. Krigs-Coll. kungör. 5 April 1780, s. 2. Priskurant fr. aktiebol. Ch. O. Werner 1900, s. 20. —
-STAM~2. pulsåderstam; jfr AORTA-STAM. Thorell Zool. 1: 83 (1860). Stora kroppspulsådern .. delar sig (slutligen) i två stora artärstammar för den nedre delen af kroppen. R. Tigerstedt i Förel. f. sjuksköt. 1: 39 (1899). —
-TRYCK~2.
2) yttre tryck å (afskuren l. brusten) pulsåder (för att hindra förblödning). Artertryck (vid blödning) kan anbringas med fingrarna (fingertryck) eller genom en åderklämmare (turnikett). Wretlind Läkareb. 2: 112 (1894). —
-VÄGG~2. pulsådervägg. Assalini 79 (1819). Thorell Zool. 1: 80 (1860). R. Tigerstedt i Förel. f. sjuksköt. 1: 49 (1899). —
B (†): ARTERIE-HAKE, -HINNA, -NÅL, -SKRUF, -TÅNG, se A.
Spalt A 2437 band 2, 1902