| Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
ASTRONOMI as1tronomi4 l. -rånå-, l. -rω- (astronomi´ Weste, asstrånåmi´ Dalin), r. l. f.; best. -en, äfv. -n. Anm. I ä. tid användes den lat. formen på -ia. Luth Astr. 2 (c. 1575). Astronomia (tjänar) .. till at föresee och undwijka hårde, onde och olycksamma Constellationes, Storm och Owäder. Brahe Oec. 11 (1585). Bechstadius 55 (1734).
vetenskapen om himlakropparna, deras natur, lägen, rörelser osv.; stjärnkunnighet, stjärnkunskap; jfr STJÄRN-KIKARKONST, -KIKERI, -KONST. Teoretisk (l. teorisk), praktisk astronomi. Sfärisk, fysikalisk (l. fysisk) astronomi. Meyerus Almanach 1672, s. A 6 a. Tessin Bref 2: 297 (1755; se under ASTROLOGI). Astronomien är en så gammal vetenskap, at man icke vet dess ursprung. Mallet Intr. i VetA 1760, s. 4. Astronomien (har) understödt Kronologien för bestämmande af tiden för mången forntida tilldragelse. Fries Bot. utfl. 1: 85 (1834, 1843). Handbok i allmän astronomi. N. C. Dunér (1899; boktitel). — jfr GRAVITATIONS-, SJÖMANS-, STELLAR-ASTRONOMI m. fl.
-PROFESSOR~020. (numera mindre br.) professor i astronomi. Arfvode till Astronomie-Professorn. SFS 1841, nr 14, s. 28. — Anm. Dessa o. liknande ssgr utgå från de ännu förek. förb. astronomie observator, astronomie professor o. d., i hvilka astronomie eg. är den lat. gen. astronomiæ.
B: ASTRONOMI-KURS1003~2. — Anm. I. st. f. dyl. ssgr användas hellre omskrifningar.
Spalt A 2549 band 2, 1903