Publicerad 1903   Lämna synpunkter
ATTIG l. ATTIK, sbst.1, m.?
Ordformer
(attig(h) Franckenius Spec. E 2 a (1638, 1659), Rudbeck Hort. bot. 38 (1685), Lind (1749, under attich). attich Stiernman Com. 4: 1168 (1688), Brauner Tankar 47 (1756). attik Fischerström 4: 209 (1792; i ssg). — ättich Carleson 183 (1756). ättik Wahlenberg Fl. sv. 197 (1826, 1831; i ssg))
Etymologi
[liksom d. attik (Jenssen-Tusch) af t. attich, m., af mht. attech (atech), fht. attah (attuh, atah); jfr mnt. adich, fsax. aduch, äfvensom holl. hadik. Ordet anses utgöra ett tidigt lån o. ombildning af lat. acte, gr. ἀκτῆ, ἀκτέα, fläder, hyll; jfr Kluge samt Grassmann Deutsche pflanzennamen 119 (1870). Dess ombildning i t. beror möjl. på anslutning till lattich, fht. lattuh (se LAKTUK). — Formen ättik (ättich) beror möjl. på anslutning till ÄTTIKA]
(†) (den förr i sht inom farmacien använda) växten Sambucus Ebulus Lin., sommarhyll (beträffande öfriga synonymer se d. o.). Ebulus, Sambucus humilis, Chamæacte. Attigh, Lille Flärr, Sommerhyld. Franckenius Spec. E 2 a (1638, 1659). Brauner Tankar 47 (1756).
Ssgr (†): ATTIG-BLAD. Stiernman Com. 4: 1168 (1688). —
-BLOMMA. Därs. —
-BÄR. Därs. Lind (1749, under attich-safft). Kokas .. ullgarn uti vatten med .. alun och .. aska, samt sedan uptages, och därefter åter kokas på sakta eld med Attikbär sönderstötte i ätticka, vinner garnet en god blå färg. Fischerström 4: 209 (1792). Wahlenberg Fl. sv. 197 (1826, 1831). —
-FRÖ. Stiernman Com. 4: 1168 (1688). —
-MOS. Därs. —
-ROT. Därs.

 

Spalt A 2637 band 2, 1903

Webbansvarig