| Publicerad 1903 | Lämna synpunkter |
AURIPIGMENT a͡u1ripigmän4t, äfv. a͡ω1ri-, äfv. 01—, stundom (utan diftongisering) a1ɯri1– l. a1u- l. a1ɯ- l. a1u- (auripigme´nt Weste, – – – – mä´nnt Dalin), n.; best. -et. Anm. Ordet förekom i ä. tid äfv. i lat. form med lat. böjning. Forsius Min. 29 (1643). Auripigmentum för Apothekare och, efter erhållit särskildt Tilstånd, för Slögde-Idkare. Taxa ö. sjötull. 17 April 1799, s. 4. jfr (i apotekarlatinet): Aurum pigmentum. J. Sahlberg i VetAH 1: 78 (1739), Ekbohrn Främm. ord (1868, 1878).
miner., kem., tekn. (o. apot.) benämning på ett mineral som utgör en förening af arsenik o. svafvel: arseniksvaflighet, gul svafvelarsenik, gult arsenikblände; jfr ARSENIK 3; i sht (förr) om guldgult färgämne beredt direkt af nämnda mineral l. af arsenik o. svafvel: kungsgult; rauschgelb; jfr GULDFÄRG. Forsius Min. 31 (1643). Auripigment eller Operment, är en Bergart, som Målare bruka, hög gol (dvs. höggul) och med smått Gullfiäll på hwar andra som Kattegull. Hiärne 1 Anl. C 3 a (1694). Pulfveriseradt Auripigment. Fischerström 2: 243 (1780). Auripigment eller operment .. fås med konst om svafvelväte ledes genom en upplösning af arseniksyrlighet .. och är då ett skönt citrongult pulver. Åkerman Elem.-kurs i kemi 139 (1831). I Sverige skall Auripigment hafva såsom en stor sällsynthet förekommit .. i Elfdals socken uti Dalarne. Erdmann Min. 218 (1853, 1860). SFS 1876, nr 8, s. 5. Svenonius Stenriket 82 (1888).
Anm. Af det lat. aurum, guld, som utgör ordets första ssgsled, hafva bildats åtskilliga benämningar på färgämnen af (guld)gul färg, ss. auramin (2 Uppf. b. 8: 514 (1900)), aurin (SFS 1876, nr 8, s. 5, Widman Org. kemi 99 (1895)).
Spalt A 2688 band 2, 1903