Publicerad 1903   Lämna synpunkter
AVANTURIN avan1tɯri4n l. avaŋ1– l. -tu-, l. 1004 (avannturi´n Dalin), r. (l. m.), ss. namn på ämnet äfv. n. (m. Dalin (1850)); best. -en l. -et; pl. (i bet.: olika slag l. exemplar af avanturin; mindre br.) -er (Rinman (1788), Dalin (1850)).
Ordformer
(avanturino (i bet. 2) Synnerberg (1815). avanturine Rinman (1788). avanturin Synnerberg (1815; i ssg), Dalin (1850). aventurin(e) Synnerberg (1815), Pfeiffer (1837), G. Dalin (1871), P. T. Cleve i NF (1876; jämte avan-). — Anm. I fråga om en form avanturini se anm. i slutet af denna artikel.)
Etymologi
[jfr t. aventurin, eng. o. fr. aventurine, af it. a(v)venturina, a(v)venturino, tidigast användt i bet. 1, af avventura, motsv. fr. aventure, händelse, slump osv. (se ÄFVENTYR). Ordet uppgifves vara ursprungligen bildadt ss. benämning på avanturinglaset, som skulle hafva fått detta namn, emedan det uppfanns gm en tillfällighet]
1)
a) (mindre br.) = -GLAS. Rinman (1788). P. T. Cleve i NF (1876).
b) (föga br.) stycke af ifrågavarande glasfluss. Et slags naturliga Stenar, som likna artificiela Avanturiner. Rinman (1788).
2) min. = -KVARTS; stycke af ifrågavarande mineral. En rund och til färgen rödgul Avanturine af 6 Lineers Diameter, hvars sken syntes på 20 steg, äfven i en mörk vrå af Kammaren. Rinman (1788). Avanturino, en art opal eller ädelsten, med små glänsande guldfärjade punkter. Synnerberg (1815). Almström Handelsvar. 124 (1845). Till (halfädelstenar) .. räknas .. bergkristall, avanturin, kattöga. Uppf. b. 3: 236 (1873). Avanturin kallas en kvarts, som företer rödgul, röd eller brun färg och ett egendomligt nästan metallartadt skiller. E. Erdmann i Geol. fören. förh. 21: 467 (1899).
3) (föga br.) ett slags krukmakargods. Aventurine, kallas en sort stentyg eller pottmakare arbete, hvilket man ger anseende af avanturinsten, derigenom att det blandas med guldglimmer. Synnerberg (1815). Cronquist 75 (1878).
4) elliptiskt för AVANTURIN-GRUND l. -LACK. Pfeiffer (1837).
Ssgr: A: AVANTURIN-FÄLTSPAT0103~ l. 1003~20 l. ~02. min. ett slags guldskimrande fältspat. Den s. k. Avanturinfältspaten eller Solstenen är en Oligoklas med i ymnighet inväxta små tafvelformiga mikroskopiska Jernglanskristaller, mot hvilka ljuset bryter sig och åstadkommer det skimrande ljussken, som är denna sten så eget. Erdmann Min. 370 (1853, 1860); jfr E. Erdmann i Geol. fören. förh. 21: 481 (1899). Avanturin-fältspat .. grofpulveriseras och fästes i glasyren på blomkrukor, hvilka deraf få ett prydligt utseende. Ekenberg (o. Landin) 38 (1888). —
-GLAS~2. ett slags (till hvarjehanda prydnadsföremål använd), vanl. rödbrun, glasfluss med guldskimrande reflexer, hvilka uppstått därigenom, att i den smälta glasmassan inblandats (pulveriseradt bladguld l.) guldtalk l. mässingsfilspån o. d. Avanturinglaset förfärdigades alla tider i Venedig .. Det består af en genomskinlig, rostbrun glasmassa, som är en blandning af grönt jernoxidulglas med röda kopparoxidulkristaller. Liedbeck Kem. tekn. 139 (1868). Denna imitation af avanturinkvarts, Avanturinglas, är i allmänhet vackrare och jemnare än den naturliga stenen. E. Erdmann i Geol. fören. förh. 21: 467 (1899). —
-GRUND~2, m. mål. om ett slags rödbrun, guldskimrande grund vid lackering o. målning. Aventuringrund (en efterbildning af japanskt lackarbete) har nu kommit något ur modet, men användes dock fortfarande. C. A. Ålander i AHB 131: 96 (1887). —
-KVARTS~2. min. Avanturinqvarz, är en Qvarz af gul, röd eller brun färg, genomsållad med en mängd små glänsande punkter eller fjäll af glimmer eller genomdragen i alla rigtningar med en mängd ytterst fina ritser, mot hvilka ljuset bryter sig, och hvaraf allt ett eget skillrande sken uppkommer. Erdmann Min. 274 (1853, 1860). 2 Uppf. b. 5: 271 (1902). —
-LACK~2. mål. C. A. Ålander i AHB 131: 118 (1887). Vid aventurinlack (guldsprängdt) är grundläggningen med lerpulver och lack lika med .. (grundläggningen) för svart lack. V. Adler i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1896, s. 97. —
-SAMMET~20. ett slags rödbrun sammet. Mag. f. k. 1832, s. 28. —
-STEN~2. (föga br.) = -KVARTS. Synnerberg (1815; se under 3).
B (†): AVANTURINI-GULD. pulveriserad avanturinkvarts; ströguld. Avanturini eller Strö-Guld. Publ. handl. 9: 589 (1771). Taxa ang. st. sjötullen 17 April 1799, s. 41. jfr: A(vanturin) pulveriseras dessutom till strösand. Cronquist 75 (1878). Anm. Möjligt, ehuru osannolikt, är, att avanturini i de anf. ex. är att uppfatta ss. ett själfständigt ord.

 

Spalt A 2718 band 2, 1903

Webbansvarig