Publicerad 1898   Lämna synpunkter
BABÖLING ba3~bø2liŋ, ngn gg BABÖRDING ba3~bœ2rdiŋ, m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[medelst ändelsen -ing bildadt af BABORD direkt l. af dess dialektiska sidoform babol. Formen babörding, som ej brukas af sjömän, är sannol. en ombildning af ordet; jfr förh. mellan UTBÖLING o. UTBÖRDING. Jfr äfv. fr. babordais, eng. larbowlines (pl.)]
sjöt. sjöman tillhörande babords vakt (se BABORD 1 a β). Ramsten 113 (1866, under larbowlines). Konow (1887). Babörding. Wenström (1891). — jfr STYRBÖLING.

 

Spalt B 11 band 2, 1898

Webbansvarig