Publicerad 1898   Lämna synpunkter
BADARE ba3dare2 (ba`dare Weste), m.; best. -en, hvard. äfv. -n; pl. =.
1) (mindre br.) till BADA 1 a α: person som tager ett bad. Några badare börja mot klockan half sex. Bremer N. verld. 2: 145 (1853). Curman Om bad 1: 57 (1871). Wallengren En ensam 191 (1893). jfr Almqvist (1842). — jfr KALL-BADARE.
2) [jfr d. o. t. bader] till BADA 1 a β, eg.: person som badar l. tvättar andra. Almqvist (1842). — särsk.
a) badmästare, badtjänare. Balneator .. En Badhare, eller Badheswen. Lex. Linc. (1640); jfr b. Et slags handskar, med hvilka Badaren liksom skurar de badandes Kroppar. Ödmann Str. förs. 1: 391 (1800; om österl. förh.). Curman Om bad 1: 20, 53 (1871). Af läkaren inöfvade baderskor eller badare. A. Levertin i Ill. hels. 380 (1889).
b) (fordom) person som håller badstuga o. som koppar, åderlåter o. d.; fältskär, badarmästare; jfr BÅRDSKÄRARE samt Curman Om bad 1: 31 (1871). Ther til medh koppar Badaren. Schroderus Comen. 585 (1640, 1647). Badarne (erhålla) uppå stadsens räkning .. så många medicamenter, som af nöden och nyttigt pröfvas. Hjelt 1: 222 (i handl. af 1657). En Badare blef inkallad, som .. mig med Salfvor och Plåster väl försörgde. Humbla 81 (1740). Stockholms Stad äger nu af Borgerskap .. 5 Badare. Bergius Intr. i VetA 1758, s. 32. Anmärkningar Om Iglars bruk, Af .. Salomon, Badare i Stockholm. VetAH 21: 132 (1760). Til skilnad emellan Badarne och Barberarne, hvilke sistnämnde ägde 4 Mässingsbäcken til Skylt, stadgades först (år 1658), at Badarne borde äga til Skylt en Tafla med Bade-koppor och en Badeqvast, jämte et Bäcken. Flintberg Apot. 34 (1786). Badarne .. skola (hädanefter) benämnas Fältskärer. SFS 1861, nr 19, s. 2. E. Edholm i NF 5: 578 (1882). Spring du till badar Vestberg på Storgatan. Sandberg G. hus. hist. 22 (1897). — jfr HOF-BADARE.
Ssgr (i allm. till 2 b): BADAR-30~ l. BADARE-GESÄLL300~02. gesäll inom badarskrået. Flintberg Apot. 35 (1786). Wester Bastilj. heml. 1: 27 (1865). —
-GOSSE. (†) Bad-Knecht .. badstugu-dräng, badare-gåsse. Lind (1749). —
-LÄRLING~20. lärling inom badarskrået. Wallmark Resa 177 (1819, 1832). Swalin Ordl. (c. 1847). —
(2) -LÖN. (†) Bad-Lohn .. badare-lön. Lind (1749). Heinrich (1814). —
-MÄSTARE~200. fältskär, badare. Kongl. Hof-Tand-Doktorn och Badar-Mästaren J. N. Sandel. DA 1824, nr 90, s. 4. Ännu lefver en badaremästare här i staden. Men han har .. icke på många år tagit någon befattning med badareskapet. SD(L) 1894, nr 301, s. 8. —
-MÄSTAR-BREF—10~2. Hans badarmästarbref, som utfärdats af Sundhets-Collegium. DN 1894, nr 9074 A, s. 2. —
-MÄSTAR-EXAMEN—10~020. Hr B. aflade badarmästarexamen .. 1860. DN 1894, nr 9074 A, s. 2. —
-SKRÅ~2. —
-TAFLA. (†) ett slags af badare använd skylt. Flintberg Apot. 34 (1786). jfr ex. från Dens. under BADARE 2 b. —
-YRKE~20. SFS 1864, nr 41, s. 3. —
-ÅLDERMAN~200 l. ~102. Strindberg Sv. öden 2: 334 (1883). —
-ÄMBETE ~020. = -SKRÅ. Hjelt 1: 222 (i handl. af 1657). Badare-Embetet, hvilket jemväl utöfvar en del af den mindre Chirurgien. Instrukt. f. coll. med. 28 Okt. 1797, § 2. Några och sjutio år efter införandet af denna skråordning (af 1571) ingick magistraten ett kontrakt med badare-embetet, .. att embetet skulle låta bruka sig som pest-barberare. Lundin G. Sthm 198 (1880).

 

Spalt B 48 band 2, 1898

Webbansvarig