| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
BAKGRUND ba3k~grun2d, r. l. m.; best. -en; pl. (nästan bl. i bet. 1) -er.
1) i eg. bet., om den del af ett rum (verkligt l. skenbart) som är längst borta från åskådaren l. om sammanfattningen af de föremål som befinna sig i denna del af rummet: fond; motsatt FÖRGRUND.
a) om den del af en teaterscen som är l. föreställes vara längst borta från åskådaren. I bakgrunden (af scenen) synes Konung Eriks nedbrunna tempel. Nicander S. arb. 2: 333 (1820). (Scenen föreställer) Oldurs stuga. Dörren i bakgrunden. Därs. 358. Serlio anser .., att hvar och en af dramatikens hufvudarter kräfver en med dess allmänna karakter öfverensstämmande omgifning och bakgrund. För sorgspelet låter han denna utgöras af tempel och palats. G. Upmark i NF 15: 1468 (1891). — särsk. om scenens begränsning baktill. Bakgrunden (af scenen) utgöres numera af en målad fonddekoration, som vexlar efter olika stycken. G. Upmark i NF 15: 1470 (1891).
b) i fråga om alster af bildande konst.
α) om den del af en tafla, teckning osv. som gm perspektivet förefaller åskådaren mest aflägsen o. mot hvilken de (skenbart) närmare föremålen afteckna sig; jfr GRUND, r. l. m. Deleen (1819, under lointain). Bakgrund, fond, kallas de mäst aflägsna föremål på en tafla och en theaterdecoration, som försvinna med svaga färgteinter (dvs. färgtoner), närmast liknande luftens. Pfeiffer (1837); jfr a. I landskap skiljes .. på förgrund, mellanplan och bakgrund. Eichhorn Konst. hist. 104 (1881). — i bild (jfr 2 c). Naturen betraktade han (dvs. Öhlenschläger) alltid blott som en nödig bakgrund för menniskolifvets växlande bilder och taflor. Nicander Minnen 1: 22 (1831). Till bakgrund för den ljusa malningen af Sveriges närvarande fria författning tjenade en teckning, som återkallade envåldstidens minnen. Malmström Hist. 4: 111 (1874). Weibull i Ill. Sv. hist. 4: 20 (1878).
β) om den bottenyta l. det underlag hvarpå en taflas osv. detaljer äro utförda; jfr GRUND, r. l. m., samt GRUNDNING. Figurerne (äro) till en del förgyllda och för öfrigt målade med bjerta färger, bakgrunden är dels röd dels blå. Brunius Gotl. k. 2: 282 (1865). Relief .. (kallas ett) bildhuggeriarbete, der figurerna eller ornamenten höja sig från ett gemensamt underlag, en bakgrund, vid hvilken de äro fästa. G. Upmark i NF 13: 884 (1889). (Porträttet af en dam) i lilafärgad kostym mot blågrön bakgrund. J. Kruse i Ord o. bild 1898, s. 396. — i bild. Ju svartare vår taflas bakgrund är, / Ju klarare din pensels trollgestalter, / O Fantasos! Stagnelius 1: 249 (1822).
c) [jfr fr. un arrière-plan de rochers] i allmännare anv., ofta med anslutning till a l. b. I kulans bakgrund höjde sig ett altar. Stagnelius 1: 464 (1821). Ett trädparti, som .. utgör (trädgårdsanläggningens) bakgrund. Lindgren Trädg. 5: 21 (1874). När man .. går den gata, i hvars bakgrund man ser kyrkan Santa Croce in Gerusalemme. Rydberg Rom. d. 318 (1874, 1892). En del .. boningar äro byggda pa nedre sluttningarna af dessa berg, med höga, vackra, skogklädda höjder till bakgrund. Nordenskiöld Vega 2: 366 (1881). (Grottan) sänker sig inåt emot bakgrunden. R. Fjetterström i Läseb. f. folksk. 149 (1890). Käckt mot disig bakgrund verka / västkustskutors bruna segel. Gellerstedt Efters. 41 (1891).
2) mer l. mindre bildl., om annat än rumsförhållanden: det som är mera aflägset o. undanskymdt l. tillbakahållet (i en företeelse). Genberg 1: 109 (1872). — särsk.
a) [jfr t. in den hintergrund treten, etwas in den hintergrund stellen, eng. to fall into the background, holl. op den achtergrond blijven, iets op den achtergrond stellen] i uttr. som beteckna, att ngt är l. blir undanskjutet (af ngt annat), intager en mera förbisedd l. anspråkslös ställning. Stå, sjunka, träda i bakgrunden. Hålla, skjuta, ställa, sätta, tränga ngt l. ngn i bakgrunden. Palmblad Fornk. 1: 500 (1844). Huru stora förtjenster Rydqvist än må hafva nedlagt i sina föregående skrifter, ställas de dock i bakgrunden af hans berömda språkverk. Wisén i SAH 54: 100 (1878). Modernäringen blef satt i bakgrunden. Strindberg Hems. 186 (1887). Om .. B förut står mera i förgrunden men C mera i bakgrunden i medvetandet, går (idé-)associationen lättare öfver till B. Larsson Psyk. 19 (1896).
b) i uttr. som beteckna, att ngt står som en (hotande) möjlig följd af närvarande företeelser l. företag. Ljunggren Est. 2: 73 (1860, 1883). Reduktionens mörka gestalt började skymta i bakgrunden. Carlson Hist. 4: 41 (1875). Den afsatta konungaättens återförande hägrade i bakgrunden. H. Forsell i 3 SAH 3: 107 (1888).
c) närmast anslutande sig till 1 b α, om sådant som (utan att i föreliggande fall ega själfständig betydelse) tjänar till att bättre framhålla l. belysa l. förklara ngt annat. Den historiska romanen .. har en historisk händelse och historiska personer som bakgrund och midtelgrund, hvaremot förgrunden intages af en i historiskt hänseende obetydlig privatperson. Ljunggren Est. 2: 351 (1860, 1883). Bremer G. verld. 4: 293 (1861). Korens sista ord .. utgöra en betydelsefull bakgrund till Agamemnons nu följande uppträdande. Risberg Agamemnon VII (1890). En modern författare är alltid synnerligen angelägen om att gifva sina figurer en bakgrund — han skildrar den omgifvande naturen, han tecknar tidens skaplynne. Schück (o. Warburg) Litt.-hist. 1: 135 (1896).
d) [jfr fr. l’humilité qui faisait le fond du christianisme] det som ligger ytterst bakom en företeelse; yttersta grund l. orsak (till ngt); djupare grund l. orsak; underlag, grundval; förutsättning, utgångspunkt; jfr GRUND, r. l. m. Humorn är .. bakgrunden i all Christelig åskådning af denna ändelighetens och förgänglighetens verld. C. A. Hagberg i SKN 1842, s. 5. Hardt tecknade domar, fällda från skilda håll och med olika bakgrund, skola helt visst drabba äfven (Akademien för de fria konsterna). Oscar II Skr. 6: 139 (1885, 1895). Tror du, en konstnär i sin diktnings stund / handklappningar och rop till bakgrund ser? Heidenstam Vandr. 178 (1888).
-DRAPERI~102. Hon .. sitter i en liten grön rundsoffa mot ett likaledes grönt bakgrundsdraperi. J. Kruse i Ord o. bild 1898, s. 396.
Spalt B 118 band 2, 1898