| Publicerad 1898 | Lämna synpunkter |
BAKVAGN ba3k~vaŋ2n (ba`kvagn Weste), r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
1) bakre hjulpar (till fyrhjulig vagn) med tillhörande hjulaxel, fjädrar osv.: bakrede. Then stång eller trä, som går ifrån bakvagnen til framvagnen. Lind (1749, under langwied). De inrättningar, som under (vagns-)korgen tjena till fram- och bakvagnens förbindande. Uppf. b. 6: 329 (1875). Juhlin-Dannfelt 423 (1886). — i bild. (Vår fyrhjuliga statsvagn) har .. åtminstone den fördelen, att alla hjulen hänga tillsammans, utan att framvagnen skenar åstad och rycker bakvagnen med sig. Palmblad Norge 362 (1846).
2) mil. bakre (med en annan vagn, s. k. föreställare, förenad) vagn. Isander Artill. 2: 167 (1825). (Ammunitionsvagnen) består af en föreställare .. samt en bakvagn. Bakvagnen .. har ett underrede, på hvilket står en ammunitionskista. Lärob. i artill. 50 (1883, 1892).
3) bakre del l. afdelning af vagn. Säcken ligger i bakvagnen. Dalin (1850). Han kunde .. upplyfta och qvarhålla den tyngsta bakvagn, under det man fråntog, smorde och åter påsatte bakhjulen. Blanche Tafl. 1: 118 (1857, 1867). När vi kommo midt för bakvagnen, tumlade vi omkull .. öfver ett rep, som sträckte sig från vagnsaxeln och till en staketstolpe. T. Sällberg i SD 1898, nr 440, s. 5.
Spalt B 141 band 2, 1898