Publicerad 1899   Lämna synpunkter
BANVAKT ba3n~vak2t, m.||(ig.); best. -en; pl. -er.
till BANA, sbst. 2 b: vid banlinje anställd vakt (för viss sträcka, vid grind, bro osv.). Vi fingo åka på banvaktens dressin. Tj.-regl. vid stat. jernv. 1862, s. 121. Inskränka de tjenstgörande banvakternas antal. Tekn. tidn. 1871, s. 315. Bostäder åt banvakter och stationsbetjente. SFS 1874, nr 31, s. 4. Instr. f. banvakter 1 (1886). — jfr BAN-VAKTARE.
Ssgr: A: BANVAKT-STUGA30~20. Tj.-regl. vid stat. jernv. 1862, s. 125. De utefter statens jernvägar uppförda banvaktstugorna. Uppf. b. 1: 357 (1873).
B: BANVAKTS-FÖRMAN30~20 l. ~02, som vid behof sköter banmästarens tjänst; jfr BAN-FÖRMAN. —
-HUS~2. Schulthess (1885). C. Sprinchorn i Tekn. tidskr. 1899, A. B. s. 17. —
-HUSTRU~20. —
-KUR~2. Schulthess (1885). —
-TRALLA~20.

 

Spalt B 279 band 2, 1899

Webbansvarig