| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
BARLAST ba3r~las2t (ba`rlast Weste, bàrlásst Almqvist) l. BALLAST bal3~las2t (ba`llast Weste), r. l. m. (m. Sahlstedt (1773), Weste, Ahlman (1872) m. fl.; f. Lind (1749), Kindblad (1867), Lundell (1893) m. fl.; m. o. f. Rydqvist SSL 3: 12 (1863)); best. -en; pl. (mindre br.) -er.
1) sjöt. om sand, sten, järn l. annan tung, billig o. lättanskaffad vara som lägges underst i ett (tomt) fartyg för att trycka det tillräckligt djupt ned i vattnet o. sålunda åt detsamma gifva behörig stadga; i allmännare anv. om hvarje tyngd som gifver stadga åt ett fartyg. Intaga l. taga in barlast. Lossa l. kasta ut barlasten. Hund 136 (c. 1605). När the Lübeska sågo then Swenska Flottan .. ankomma, kastade the medh hast Bahrlasten vth. Girs E. XIV 63 (c. 1630). Antingen the (dvs. skeppare o. köpmän) hafwa full Ladning eller Ballast inne. Ordn. 19 Nov. 1636, mom. 1. Ett toomt (ledigt) Skepp .., at thet thesz stadigare löpa må, så förtynges thet medh Baarlast, (Skepssand). Schroderus Comen. 468 (1640, 1647). Ey må bahrlast vthkastas å the Ohrter som thet förbudit är. Sjöl. 1667, Skipmn. 24. Unge Siömän tyckia sig altijd hafwa förmycken Ballast och förlitet Segel. Spegel Guds verk 2 (1685). Ballast, bestående af gamla Canoner, Järn-tackor, samt Singels eller Kysel-ör. Chapman 213 (1775). Barlasten förskjuter sig. Widegren (1788). När skeppet har sin ballast, seglar det ej så lätt omkull; när ynglingen lärt något grundligt, förstiger han sig ej så plötsligt i luften. Tegnér 3: 243 (1824). Barlasten kastar sig. Dalin (1850). Den (dvs. gipsen) kan .. utifrån införd såsom ballast, erhållas för godt pris. Lundequist Landtbr. 73 (1855). Att afsigtligt insläppa vatten i skeppets undre delar för att använda det till ballast. Uppf. b. 7: 346 (1875). Barlasten .. rakar öfver. Uggla Sjölex. (1878, under ballast). jfr INOMBORDS-, JÄRN-, VATTEN-BARLAST. — särsk.
a) i uttr. lefvande barlast, om personer som på visst sätt ersätta barlast gm att i mån af behof fördela sig öfver fartyget. I grunda .. båtar är .. ”lefvande ballast” den bästa. Smith (1899).
b) [jfr holl. met ballast] (mindre br.) i uttr. med barlast = c. Svart G. I 78 (1561). (Skepparen) Hans Bone hemma i Stetin kommer ifrån Amsterdam med ballast. OSPT 1686, nr 21, s. 8. At, i brist på annan lägenhet til frakt, nödgas .. gå med barlast. J. Westerman i VetAH 29: 293 (1768).
c) [jfr holl. in ballast] i uttr. i barlast, utan annan last än barlast. Befriade från lastpenningar .. i svenska hamnar äro franska fartyg, om de .. i barlast ankomma och jemväl utlöpa i barlast. SFS 1891, Bih. nr 21, s. 6. Går fartyget i barlast. Sjöl. 1891, § 26.
d) i fråga om föremål som jämföras med fartyg; jfr 5. När han (dvs. Nautilus-snäckan) märker thet Owäder är förhanden / Tå taar han Ballast in uppå then hwjta Stranden / Af Steen och Gruus, at han af Stormen skal ej stielpas. Spegel Guds verk 197 (1685).
2) [jfr motsv. anv. i holl.] om med sand fyllda säckar o. d. som man vid luftsegling medför o. efterhand utkastar för att reglera förhållandet mellan ballongens bärighet o. belastning. Sedan .. sex eller åtta säckar sand blifvit intagna som ballast, gaf .. (luftseglaren) befallning att kasta loss. Uppf. b. 2: 145 (1873). Slutligen lyckas det att genom utkastande af ballast få balongen att åter stiga. Därs. 152. Andrée beräknade att han medförde 1749 kg. barlast. N. Ekholm i Varia 1899, s. 753.
3) i allmännare anv., i sht tekn. tyngd l. vikt hvarigenom något hålles i jämvikt; motvikt, belastning. Armen (af svängbron) uppbär vid sin .. (yttre) ända en ballast, som är så afvägd, att då bron är obelastad, en öfvervikt här förefinnes af 20 ton. P. Gullander i Tekn. tidskr. 1898, A. B. s. 12.
4) [jfr motsv. anv. i eng.] tekn. om sand, grus o. d. material som lägges till fyllning ofvanpå själfva banvallen å järnväg o. i hvilket spårets syllar äro inbäddade; grusbädd. Ballastens ändamål är att stadigt qvarhålla jernvägsspåret i dess rätta läge samt att underlätta afhjelpandet af de rubbningar, som i detta uppstå. Tekn.-ekon. beskr. öfv. statens jernvägsb. 164 (1872). Slaggen .. erbjöds .. såsom ballast åt jernvägsbolag. Tekn. tidskr. 1873, s. 12. De yttersyllar, som begränsa barlasten (åt bron till). Därs. 1889, s. 206.
5) bildl. anv. af 1 (l. 2).
a) [jfr motsv. anv. i eng. o. holl.] med tanke på barlastens egenskap att gifva nödig stadighet o. säkerhet åt ett fartyg.
α) (skämts.) om materiella förh. Han har tagit in ordentlig (försvarlig, allt för mycken osv.) barlast (han har tagit sig bra till bästa, han har ätit l. druckit duktigt l. för mycket). Rullningen hade redan skakat ballasten loss i våra nykomna sjömän. J. Wallenberg 130 (1771). Åtskilliga magar hade förlist och behöfde barlast. Törneros Bref 1: 41 (1824). Jag åt en mycket grundlig middag — ”lade in en ordentlig ballast”, såsom min vän sjömannen skulle ha sagt. Montgomery Jerome Pilgr. 15 (1891).
β) om andliga förh.: underlag, stöd, fond; stundom: återhållande l. hejdande element, motvikt. Tegnér 6: 92 (1827). Föreläsningar .., bearbetade vid skrifbordet och tillökade med all den bibliografiska barlast, biblioteket .. kunde skänka. Wieselgren Vår samt. 169 (1880). Vi borde skatta oss lyckliga att hafva i vår riksdag den ballast, som bönderna nu där utgöra. De Geer Minnen 2: 24 (1892). Han ägde något af denna det sunda förnuftets barlast, som gör, att man får förtroende äfven för en entusiast. Geijerstam Medus. 40 (1895).
b) [jfr motsv. anv. i holl.] med tanke på barlastens egenskap att i jämförelse med fartygets egentliga last vara värdelös: (jämförelsevis) onyttig l. värdelös l. onödig tyngd; onödigt bihang, påhäng; besvärande påhäng.
α) om materiella förh. Liedbeck Kem. tekn. 722 (1868). Den olösta delen (af kreatursfodret) bortgår .. obegagnad och bildar följaktligen endast en onödig barlast uti fodret. C. E. Bergstrand i LAHT 1881, s. 289. A. Larson i Tekn. tidskr. 1898, A. A. s. 116.
β) om andliga förh. Min filosofi och mina verser hade .. varit en blott barlast uti en öfveramirals ögon. J. G. Oxenstierna (1784) hos Warburg Ehr. 165. Att för evigt belasta (den botaniska) vetenskapen med dylik onödig barlast som synonymer .. är en löjlighet. Fries Utfl. 1: 173 (1843). Hellre än att den protestantiska bildningen skulle släpa med sig någon barlast af ultramontana medeltids-traditioner, var han (dvs. B. E. Malmström) nästan färdig att kasta hela härligheten öfver bord. C. A. Kullberg i SAH 41: 91 (1866). — särsk. om det sinnliga o. jordiska i människans natur. Dante stiger (upp till allt högre och högre himlar), dragen af sin kärlek till henne (dvs. Beatrice), då han nu .. är fri från all jordisk barlast. Böttiger Därs. 50: 393 (1875); jfr 2.
(4) -BREDD~2. bredd mellan ytterkanterna af barlastens krön. —
(4) -BÄDD~2. Den sand, som vanligen användes till ballastbädd vid våra järnvägar. O. Lundberg i Tekn. tidskr. 1899, A. A. s. 287. —
(4) -DJUP~2, sbst. G. M. Dalström i Tekn. tidskr. 1877, s. 183. De ställen å banan, hvarest för knappt ballastdjup antecknats. Handl. ang. jernv. Luleå-Ofot. 1: 177 (1889). —
-FYLLA~20, v. Hamnen .. hade .. fått .. tillgrunda, barlastfyllas och förstöras. Bergman Gotl. geogr. o. hist. 54 (1879). —
(4) -GRUPP~2. mil. grupp af arbetare hvilken vid järnvägars förstörande bl. a. har till åliggande att gräfva bort barlasten kring syllarna l. vid järnvägars återställande fylla o. packa barlast kring syllarna. Fältarb. II. 1: 191 (1885). —
-GRUS~2. i sht till 4. Handl. ang. jernv. Luleå-Ofot. 1: 139 (1888). —
-JÄRN~2. Flintberg Bruksidk. 1: 79 (1788). Ballastjern, i fyrkantiga tackor, om cirka 4 Lispunds vigt, väl gjutne med hål i begge ändarne. SFS 1847, nr 32, s. 16. Tekn. tidskr. 1898, A. K. s. 97. —
-KULA ~20. (fordom) Ballast-Kulor at flytta från ena ändan til den andra, at gifva Skeppet sit rätta läge. Chapman 213 (1775). —
-LINJE~20. linje till hvilken fartyget sjunker, då det är barlastadt. Snällposten 1848, nr 68, s. 4. SDS 1899, nr 263, s. 4. —
-PENNINGAR~200. Flintberg Bruksidk. 2: 151 (1789). Barlastpenningar beräknas och uppbäras af alla Fartyg med 8 kopek Silfver per Läst. Bonsdorff Kam. 660 (1833). Gynther Förf. 2: 10 (1852). —
-PLATS~2. (bestämd) plats för intagande l. lossande af barlast. Publik. 6 Febr. 1734, s. 2. (Hamnkaptenen i Sthm åligger) att hålla tillsyn deröfver, att barlastplatsen alltid har i förråd erforderlig barlast, vare sig af sten, singels eller sand. SFS 1848, nr 9, s. 4. S. Almqvist i NF 4: 655 (1881). —
-PORT~2. hål l. öppning (i sidan på handelsfartyg) för in- och utkastning af barlast m. m. Röding 1: 242 (1794). Witt Skeppsb. 152 (1858). —
-PRESENNING~020. presenning l. gammalt segel som vid lossande af barlast från fartyg i barlastpråm utbredes för att hindra, att ngt af barlasten faller i sjön; jfr -KLÄDE, -SEGEL samt PORT-SEGEL. —
-PRÅM~2. pråm att forsla barlast i. Röding 1: 241 (1794). Uggla Sjölex. (1878, under ballastlighter). —
-RESA~20. Så godt som hela den svenska Östersjöflottan .. nödgades göra ballastresor efter kollast på grund af den ovanligt försenade vattenöppningen i trähamnarna. SD(L) 1899, nr 301, s. 4. —
(4) -SPÅR~2. sidospår som leder till grustag. Tj.-regl. vid stat. jernv. 1862, s. 23. Reserv- och sidospår .. böra utgöra minst en tiondedel af .. vägens längd, ballastspår deri icke inberäknade. FFS 1870, nr 32, s. 4. —
-TACKA~20. DA 1825, nr 103, s. 3. En del fartyg hafva stora och tunga ballasttackor formade efter fartygets botten. Frick o. Trolle 117 (1872). —
-TANK~2. tank för vattenbarlast. För länsning af barlasttankarne (å ångfartyg) skall finnas en större centrifugalpump. F. A. Brissander i Tekn. tidskr. 1888, s. 88. —
(4) -TÅG~2. bantåg användt vid järnvägs barlastande. Tj.-regl. vid stat. jernv. 1858, s. 52. —
-UPPLAG~20 l. ~02. —
-UTKASTNING~020. —
-UTKASTNINGS-STÄLLE—010~20. plats (i sjön) anvisad till lossning af barlast. Gynther Förf. 2: 9 (1852). —
-VAGN~2. särsk. till 4: grusvagn. Tj.-regl. vid stat. jernv. 1865, s. 54. —
Spalt B 336 band 3, 1900