| Publicerad 1900 | Lämna synpunkter |
BASAR basa4r, r. (l. m.); best. -en, hvard. äfv. -n; pl. -er.
1) i fråga om österländska förh.: gata l. torg l. byggnad med stånd l. bodar för försäljning af varor. Hasselquist Resa 130 (1751). De förnämsta Bazârerne (i Jerusalem) äro .. Krydd- Rökelse- och Vällukts-Bazâren, .. Grönsaks-Bazâren, .. Grosshandlarnes, Silfverarbetarnes och Manufacturisternes bazâr .., Klädesmånglare-bazâren(,) .. Fabriks-bazâren, .. de Christnes Handels-bazâr .., Spannmåls bazâren .., Slagtkreaturs bazâren. Berggren Resor 2: 392 (1826). Derpå redo vi till bazaren eller marknadsplatsen, der vi köpte en mängd friska apelsiner och citroner. G. E. Beskow Resem. 163 (1861, 1881). En sålunda (gm mattor m. m.) mot solen öfvertäckt gata omgifven af bodar är hvad man här (i Kairo) kallar en basar. Kræmer Orient. 30 (1866). Den stora bazaren (i Konstantinopel) .. är en väldig bygnad af sten i byzantisk stil … Hvarje gata (i denna byggnad) är en bazar för sig. Schulman Amicis Konstantinopel 98 (1884). Djupt nere i de smala, icke stenlagda, takbetäckta, skuggiga bazarerna sutto försäljarne i sina bodar. Heidenstam End. 44 (1889).
2) i fråga om europeiska förh.: rad af sammanhängande mindre butiker l. bodar; byggnad som innehåller en dylik rad. Birger-Jarls-basaren i Stockholm. Basaren på Norrbro. Dalin (1850). Strax bredvid utsträckte den stora basaren Septa Julias portik sina pelargångar. Rydberg Sägn. 19 (1874, 1884). Ett myllrande lif i (Göteborgs) saluhallar och basarer. Läseb. f. folksk. 202 (1890).
3) om enstaka butik l. etablissemang (l. afdelning däraf) i hvilken en mängd olikartade varor finnas till salu. Ännu en form af affärshus äro de moderna stormagasinen eller basarerna, där man .. kan få allt upptänkligt, från skjortan på kroppen till vagn, hästar, betjäning och bostad. Uppf. b. 1: 305 (1898). De stora varumagasinen, bazarerna, som i kontinentens större städer snabbt tilltaga i omfattning och antal, hota att bli de små detaljaffärernas undergång. SDS 1900, nr 94, s. 1. — jfr FEMTIOÖRES-, GODTKÖPS-, TJUGOFEMÖRES-BASAR m. fl.
4) om vid särsk. tillfälle l. för särsk. ändamål, i sht välgörenhet, anordnad utställning o. försäljning (eg. med imiterande af de österländska basarerna). I Manchester öppnades en bazar af fruntimmersarbeten, som gaf 10,000 L. st. Agardh (o. Ljungberg) Stat. II. 2: 282 (1856). Jag .. / Stod i bazaren och sålde med stor / Fördel de hängslen, som stickats af mor. Nyblom Hum. 158 (1874, 1883). Bazar till förmån för Stockholms Sjömanshem anordnas uti Arbetareföreningens stora sal. AB 1890, nr 21, s. 1. Det slags välgörenhet, som föranstaltar och besöker så kallade bazarer, men ej skulle kunna förmå sig att gästa nödens hem. Wirsén i PT 1899, nr 104, s. 3. — jfr JUL-, LEKSAKS-, VÄLGÖRENHETS-BASAR.
-BYGGNAD~20. (Norrbros) vestra sida intages sedan 1838 af en bazarbygnad. Ill. Sv. 1: 71 (1866, 1882). Lundin N. Sthm 14 (1887). —
(1) -DAG~2. marknads- l. torgdag. Hvarje vecka infalla (i Khotan) två basardagar, då byamännen från trakten komma in med sina varor. Hedin Gm Asien 2: 73 (1898). —
(1) -GATA~20. Mellan (stads-)portarna .. sträcker sig en lång och bred basargata, öfvertäckt med trätak. Hedin Gm Asien 2: 49 (1898). —
(1) -KVARTER~02. Alla som kunna det, hafva skyndat till de arabiska basarkvarteren för att vara med på festen. G. Retzius i AB 1890, nr 38, s. 2.
Spalt B 468 band 3, 1900