Publicerad 1900   Lämna synpunkter
BASILIKSALFVA basi3lik~sal2va l. BASILIKESALFVA basi3like~ (bas`ilikesállva Almqvist), r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr eng. basilicon, -cum, fr. basilicon, af lat. basilicum, gr. βασιλικόν (näml. φάρμακον, läkemedel), adj. (i n.) till βασιλεύς (se BASILIKA, sbst.1). Anledningen till namnet var den, att ifrågavarande salfva ansågs synnerligen kraftig]
benämning på ett slags salfva; jfr KUNGS-SALFVA. Deleen (1806, under basilikon). Berzelius Kemi 2: 375 (1812, 1822). Basilik-salfva befordrar vahrgöring och derigenom läkning af friska sår. Cederschiöld Barnm. 365 (1843). Uhrström Hemläk. 31 (1879, 1884). Svart Basiliksalva. Lindgren Läkem. 6 (1891). — Anm. Namnet tyckes icke förekomma i ä. sv. fackskrifter. Hos Stiernman Com. 4: 1160 (1688) användes benämningen Brun Sårsalfwa, i Publ. handl. 11: 311 (1777) o. hos Hedin Pharm. (1797) är det lat. namnet Unguentum Basilicum icke öfversatt.

 

Spalt B 473 band 3, 1900

Webbansvarig