Publicerad 1901 Lämna synpunkter BEARBETBAR be3arbet~ba2r l. be3~arbe2t-bar, adj. möjlig att bearbeta. — särsk. till BEARBETA 7 a α. Att göra till och med glashårda (järn-)stycken bearbetbara. Tekn. tidskr. 1874, s. 155. Lätt bearbetbara stenarter. Hildebrand Kyrkl. k. 63 (1875). Friskt och bearbetbart trä. Tekn. tidskr. 1893, A. M. s. 37. Spalt B 533 band 3, 1901 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se
