| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
BEDÄRFVA, v.
(†) fördärfva, förstöra. (Min fader har) haft mig i tid ut ifrån sig och alt smickeri, hwarigenom barn i desz tucktan bederfwas, att pröfwa werlden. E. Ehrensten (1660) hos Loenbom Anecd. I. 5: 14.
Spalt B 602 band 3, 1901