Publicerad 1901 Lämna synpunkter BEFINGRAD, p. adj. Etymologi [efter t. gefingert, lat. digitatus; se BE- o. FINGRAD samt föreg.] (†) naturv. försedd med fingrar; fingerlikt delad, fingrad. Marklin 178, 327, 377 (1818). Spalt B 635 band 3, 1901 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se