| Publicerad 1901 | Lämna synpunkter |
BEFRUKTA befruk4ta, i Sveal. äfv. 032 (befru´kta Weste; befrùkkta Almqvist), v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING.
— jfr OBEFRUKTAD.
1) med afs. på kvinnor, honor o. honväxter l. växters hondelar o. d.: göra fruktsam; jfr BEFRÖA, v.1 1. Fischerström 2: 164 (1780). Ända ifrån befruktningen föregå hos qvinnan .. mångfaldiga förändringar. Cederschiöld Handb. 41 (1822, 1843). Honorna (af vissa fågelarter) aflägsna sig då de äro befruktade, och draga ensamma omsorg om ungarnas vård och uppfödande. Nilsson Fauna II. 1: IX (1858; uppl. 1835: befröade). Befruktning med eget frömjöl ger hos rågen dåligt resultat. Elfving Kulturv. 14 (1895). jfr KORS-, SJÄLF-, ÖFVER-BEFRUKTA. — i bild. Mitt (dvs. syndens) sköte / Af dig (Satan) befrugtadt, började .. / Med .. födslovåndor / .. förfärligt sönderslitas. J. G. Oxenstierna 4: 68 (1815).
2) naturv. med afs. på ägg, äggceller o. d., om den inverkan som den hanliga fortplantningscellen (spermcellen) utöfvar på den honliga (äggcellen): gifva förmåga o. impuls till utveckling åt; jfr BEFRÖA, v.1 2. N. Gisler i VetAH 12: 124 (1751). Alla Foglar lägga Ägg; men dessa måste af Hanens säd vara befruktade, om de skola befrämja fortplantningen. Julin Intr. i VetA 1792, s. 12. Sperman eller säden, genom hvars inverkan på äggen dessa befruktas, d. v. s. erhålla impulsen till utveckling. Thorell Zool. 1: 291 (1860). Äggens befruktning försiggår antingen inom moderdjuret eller också lägges det obefruktade ägget i vatten, såsom hos flertalet fiskar, der det uppsökes och befruktas af de äfven i vattnet utsläppta och fritt kringsimmande spermatozoerna. Tullberg Djurr. 75 (1885). Hannen (af Surinamtossan) stryker äggen, efter att hafva befruktat dem, på honans vårtbesatta rygg. C. R. Sundström i NF 15: 916 (1891).
3) med afs. på jord: göra fruktbärande l. fruktbar. Hvem befruktar jorden, och låter henne åter hvila till en ny fruktsamhet? Lehnberg Pred. 1: 55 (c. 1800). Sluttningen af sjelfva strandväggen .. befruktas .. fortfarande af Nilen. Kræmer Orient. 149 (1866). Droppen återvänder / Genom molnets brustna ränder, / Lätt befruktande, som regn. Strandberg 1: 287 (1874). Uppsalaslätten .. anses befruktad af nersläpade rester från en förstörd lagerbildning kring Geflebukten. Strindberg Tr. o. otr. 4: 147 (1897). — i bild. Ps. 1819, 394: 5. Hon (dvs. sorgen) är en befruktande elf. Vid hennes bräddar växa evighetsblomstren. Rydberg Vap. 10 (1891).
4) [bildl. anv. af 1—3] (på ett väckande l. eggande sätt) påverka, öfva inflytande på, väcka idéer hos, gifva impulser åt; i sht i p. pr. Hans tankar hafva verkat i hög grad befruktande på det naturvetenskapliga studiet. Atterbom Minnen 189 (1818). Antikens konstvinkar .. (äro) djupsinniga och för tanken befruktande. Lysander Föredr. 14 (1855). Andligen befrukta de olika folken hvarandra med nya idéer. H. E. Larsson i Nord. tidskr. 1892, s. 689.
-DEL~2. könsdel, könsorgan; i sht i pl. Blommor med tydliga befruktningsdelar. Arrhenius Term. 104 (1842). Santesson I Sv. 34 (1887). —
-DUGLIG~20. duglig att befrukta l. befruktas; jfr -FÖRMÖGEN, -SKICKLIG. Att ståndare och pistill i en blomma samtidigt blifva befruktningsdugliga. O. T. Sandahl i NF 6: 1469 (1883). —
-FLÄCK~2. Den i buken (af arkegonet hos ormbunkar) qvarvarande äggcellen afrundas, och på det ställe, der bukkanalcellen afskilts, synes ofta ganska tydligt en ljusare fläck, befruktningsfläcken. T. Fries Bot. 249 (1897). —
-PERIOD~102. Genom försök på en mängd .. blommor, fann .. (Saussure) att de, under befruktningsperioden, hålla sig en half till en hel grad varmare än den omgifvande luften. Berzelius Kemi 4: 83 (1827). —
-SKICKLIG~20. = -DUGLIG. V. Wittrock i NF 3: 1209 (1880). Befruktningsskickliga bockar. Hemberg Gångarter 179 (1897). —
-VÄTSKA~20. vätska hvars hufvudbeståndsdel utgöres af hanliga fortplantningsceller, sädesvätska. Frömjölet .. består af .. frömjölskornen .., som innesluta befruktningsvätskan. Arrhenius Term. 130 (1843). Insekterna .. äro försedda med särskilda behållare .. i hvilka befruktningsvätskan magasineras. C. Lovén i NF 2: 125 (1876).
Spalt B 675 band 3, 1901