| Publicerad 1902 | Lämna synpunkter |
BEHÄFTAD behäf4tad, i Sveal. äfv. 032 (behä´ftad Weste; beh`äfftad Almqvist), p. adj.
— jfr OBEHÄFTAD.
1) [jfr motsv. anv. i ä. d. o. t.] (†) i allm. med prep. med: bunden l. hindrad l. upptagen af. G. I:s reg. 17: 381 (1545). Wore och någen beheftat medh Rijkssens tienst, då må han (till riksdagen) een annan i sin Stadh deputera. RARP 1: 5 (1626). The vore af andre charger hårdare behefftade. RP 8: 88 (1640). När H. K. M:t .. med häftige fiender war anspendt och beheftad. RARP 7: 107 (1660).
2) i fråga om ngt obehagligt l. dåligt som ngn lider af l. som vidlåder ngn l. ngt; i allm. med prep. med.
a) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] lidande l. angripen af (sjukdom, i sht kronisk, o. d.); jfr BEFÄNGA 1 a. B. Olavi 52 a (1578). Är någon medh elack och smittosam Siukdom beheftat. Sjöl. 1667, Skipm. 15. Om någon Prästman blifwer behäftad med fallande-Sotten, tå må han icke bruka Embetet. Kyrkol. 19: 30 (1686). För Snufvan eller Fåra Qvarckan är .. godt at blåsa fint Salt uti näsan på Fåret, som dermed är behäftat. Alströmer 54 (1727). (Torstensson hade) under sin fångenskap i Bäjern .. blifvit med en Tartaro (gikt) öfver hela sitt lif behäftad, som det säges i des personalier. Schönberg Bref 2: 117 (1778). Moderkakan är underkastad mångahanda sjukdomar .. Sålunda är moderkakan stundom behäftad med större eller mindre knölar. Cederschiöld Qv. slägtlif 1: 155 (1836). Med rots .. behäftade hästar. C. A. Lindqvist i NF 13: 1514 (1889). Ungefär 1 svin bland 200 besigtigade var behäftadt med trikiner. O. T. Sandahl Därs. 16: 714 (1892). jfr: (†) Han hade i lång tid varit behäftad med (dvs. besatt af) dieflar. Bælter Jesu hist. 4: 330 (1757) [jfr ä. t. mit dem bösen geiste behaft(et)]; jfr BEFÄNGD 1 a. — särsk.
α) i bild. En sjukdom, som flere riken uti Europa mehr eller mindre äro behäftade med. Höpken 2: 428 (1757).
β) [jfr lidande, angripen af] (†) med prep. af. Skabbige och af andre krämpor behäftade (hästar). Fischerström 4: 377 (1792).
γ) (†) abs. Twenne siuckliga och illa behäfftade Qwinnos Personer. Växiö domk. akt. 1688, nr 997. Att gnida de behäftade delar med varma dukar. Westerdahl Häls. 56 (1764, 1768).
b) [jfr motsv. anv. i t.] lidande af l. bekajad med (laster l. synder l. fel l. brister); i förb. ngn l. ngt är behäftad(t) med ngt äfv.: ngt vidlåder ngn l. ngt; numera företrädesvis om sbst. som icke betecknar person. Förslaget är behäftadt med åtskilliga brister. Wara medh Laster behäfftat. Lex. Linc. (1640, under teneo). Thenna wederstyggelsen (dvs. arfsynden) medh hwilken titt lijff (dvs. din kropp) och siäl äre behefftade. Muræus 1: 372 (1648). Den, som med de flästa fel är behäftad. Tessin Bref 2: 236 (1754). Förslaget är behäftadt med otydligheter i uttrycken. Askelöf Objudne g. nr 21, s. 2 (1829). Systemet .. synes behäftadt med alltför många brister. AB 1830, nr 9, s. 2. Hårdt må vi icke döma Christi lärjungar att de äro med så mycken räddhåga behäftade. Thomander Pred. 1: 461 (1849). Behäftad .. med fördomar. Dalin (1850). De ofrivilliga misstag, med hvilka de (dvs. förf:s undersökningar) helt visst äro behäftade. E. H. Tegnér i 3 SAH 6: 467 (1891). Den ideella verkligheten (är enligt Boström) icke objektive .. behäftad med någon motsats eller någon ofullkomlig existensform. Nyblæus Forskn. IV. 1: 97 (1895).
c) [jfr motsv. anv. i d. o. t.] (numera mindre br.) häftande i l. belastad l. graverad med (skuld o. d.); numera ej gärna om person; jfr BEBINDA 8 slutet. Den gäld han .. hafver varit behäfftad medh. RP 5: 103 (1635). Många finnas, hvilka sine kiöpegods bårtmist, utan at de med några gravationer varit behäftade. 2 RARP 5: 309 (1727). Riket var behäftadt med en dryg .. gäld. Adlerbeth Ant. 1: 114 (c. 1792). Behäftad .. med skuld. Dalin (1850). jfr SKULD-BEHÄFTAD. — i bild. Jag .. är behäftad med andra embetes skulder, som intet äro små. Rydelius Förn. Föret. § 20 (”19”) (1718, 1737).
d) (mindre br.) förenad l. förbunden l. förknippad med. Möller (1790). Dessa saker äro naturligtvis behäftade med en god dosis Charlatanerie. Porthan Bref t. Calonius 14 (1793). (Mynt-) realisationen .. var .. behäftad med de största svårigheterna. Odhner G. III 1: 342 (1885). — (†) Dee allmenne möthen ähre gemenligen medh Stendernes besvär, möda och last behäfftade. RP 7: 389 (1639).
3) (†) belastad med (ngn tyngd). Linien mn, .. behäftad i alla sina punkter med lika vigter. Ekelund Fys. 1: 96 (1838).
4) (†) med prep. till: förbunden l. förpliktad till. (Om) Gudh kaller .. Phaltzgrefven (Johan Kasimir) genom döden härifrån, att Hennes K(ärlighe)tt (prinsessan Katarina) då .. icke vare behäftedt till nogon skuldz, som af H(ans) K(ärlighe)tt eller andre kan giordt vare, betalningh. Oxenst. brefv. 1: 71 (1614).
Spalt B 894 band 3, 1902