| Publicerad 1902 | Lämna synpunkter |
BEKJOLAD beɟω4lad l. BEKJORTLAD beɟω4rtlad, äfv. -ωr4t-, i Sveal. äfv. 032, p. adj.
(skämts., föga br.) iklädd l. försedd med kjol(ar); af kvinnokön, kvinnlig. C. F. Dahlgren S. arb. 5: 205 (1833). Den bekjortlade delen af menskligheten. Sthms Fig. 1846, s. 204. Jag vinkade åt den bekjolade Ganymeden och hviskade: — Stina! Hedenstierna Kal. 119 (1884).
Spalt B 936 band 3, 1902