Publicerad 1902   Lämna synpunkter
BEKLÄMMELSE bekläm4else l. 0302, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr d. beklemmelse]
(numera knappast br.) = följ. Han gifver så många bevis af sitt hjertas beklämmelse. Stiernstolpe DQ 3: 211 (1818). Fröken Gretas beklämmelse. Bremer Nina 376 (1835).

 

Spalt B 954 band 3, 1902

Webbansvarig