Publicerad 1902   Lämna synpunkter
BEKLÖFVAD beklø4vad, i Sveal. äfv. 032, p. adj.
Etymologi
[af BE- II 1 d o. KLÖF(VAR); jfr KLÖFVAD]
(mindre br.) försedd med klöf(var). Naturen .. förenar (aldrig) beklöfvade fötter, eller horn, med skärande roftänder. Stiernstolpe Cuv. 62 (1821). De beklöfvade djuren .. piskade sig sjelfva .. med svansarne. Lundgren Mål. ant. 2: 181 (1872, 1874).

 

Spalt B 955 band 3, 1902

Webbansvarig